nennen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för nennen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv nennen
Presensparticip nennend
Perfektparticip genannt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich nenne  du nennst  er, sie, es nennt 
Plural wir nennen  ihr nennt  sie nennen 
Preteritum Singular ich nannte  du nanntest  er, sie, es nannte 
Plural wir nannten  ihr nanntet  sie nannten 
Imperativ
Singular - nenne ! -
Plural - nennt ! nennen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich nenne  du nennest  er, sie, es nenne 
Plural wir nennen  ihr nennet  sie nennen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich nennte  du nenntest  er, sie, es nennte 
Plural wir nennten  ihr nenntet  sie nennten 

nennen

  1. kalla, benämna, nämna; ge någon ett namn
  2. kalla; använda ett namn om någon
  3. beteckna (med), kalla (för)
    Wer hat ihn verrückt genannt?
    Vem kallade honom galen?
  4. säga (någon)
    Man nenne mir eine wichtigere Reform.
    Säg mig en viktigare reform.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Nennung
Sammansättningar: benennen, Nennleistung, Nennspannung, Nennstrom