Robert Remak
| Robert Remak | |
 | |
| Född | 26 juli 1815[1][2][3] Poznań[4][5][3] |
|---|---|
| Död | 29 augusti 1865[1][2][3] (50 år) Bad Kissingen[4][5][3] |
| Begravd | Jüdischer Friedhof Schönhauser Allee |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Biolog, universitetslärare[3], fysiolog, neurolog, zoolog, botaniker |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin |
| Barn | Ernst Julius Remak (f. 1849) |
| Redigera Wikidata | |
Robert Remak, född 26 juli 1815 i Posen, död 29 augusti 1865 i Bad Kissingen, var en tysk läkare och professor, far till Ernst Julius Remak.
Remak var e.o. professor i Berlin och hade mycket stor betydelse inom såväl anatomin som elektroterapin. Samtidigt med Johannes Evangelista Purkinje upptäckte han nervtrådarnas axelcylinder; hans studier över uppkomsten av fostrets groddblad och deras ombildning till kroppens organ fick ett positivt mottagande och bringade klarhet till dessa frågor. Remak införde den konstanta elektriska strömmen vid behandlingen av nervsjukdomar.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Untersuchungen über die Entwicklung der Wirbelthiere (1850-55)
- Galvanotherapie der Nerven und Muskelkrankheiten (1858).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-Remaktopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: robert-remak.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] läs online, tnk.krakow.pl , läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ремак Роберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: psb.25867.1.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Remak, Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
|