Tonlös retroflex frikativa
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| IPA-tecken |
| ʂ |
| U+0282 |
| ♫ [aʂa] |
En tonlös retroflex frikativa (även rs-ljudet) är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ʂ] (ett s med krok). Ljudet förekommer i svenska, och representeras av bokstavskombinationen rs i centralsvenska "färs".
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Egenskaper hos den tonlösa retroflexa frikativan:
- Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
- Den är tonlös, vilket betyder att stämläpparna är slappa under uttalet och inte genererar en ton.
- Den är retroflex, vilket betyder att den uttalas genom att tungspetsen viks bakåt och trycks mot gommen.
- Den är frikativ, vilket betyder att luftflödet går genom en förträngning i talapparaten.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Färöiska
[redigera | redigera wikitext]I färöiskan förekommer ljudet på många olika ställen, antingen som en förändring av [ɹ] eller [ɹ] förenad med någon annan vokal; till exempel i orden franskt [fʂaŋ̊kst], korter [kɔɻʂˈteːɹ] "kvart" och trúleysur [ˈtʂʉuːlɛisʊɹ] "trolös".
Svenska
[redigera | redigera wikitext]En tonlös retroflex frikativa förekommer i mitten eller slutet av många svenska lånord, som "dusch" och "garage". I svenska dialekter med tungspets-r ersätter den tonlösa retroflexa frikativan ett separat uttal av bokstäverna i bokstavskombinationen rs. (I Finlands-svenska uttalas r och s var för sig. I Södra Sverige (där tungrots-r istället för tungspets-r används) uttalas rs ofta som ett s-ljud ("foss"). Det normala är annars att en typ av tungrots-r eller vokaliserat r används vid sydsvenskt uttal.)
Den tonlösa retroflexa frikativan skiljer sig fonematiskt från sj-ljudet i enstaka minimala ordpar, exempelvis mach (efter fysikern Ernst Mach) och mars, där det förra i mellansverige ofta uttalas med mellersta sj-ljudet, och det senare med främre sj-ljudet (som liknar men inte ska sammanblandas med tj-ljudet). Detta kan tolkas som att sj-ljudet och rs-ljudet är olika fonem, det vill säga olika betydelsebärande språkljud, var och en med flera regionala uttalsvarianter.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Följande ord uttalas med främre sj-ljudet i centralsvenska (tonlös retroflex frikativa /ʂ/):
| Ord | Uttal på centralsvenska (IPA) |
|---|---|
| hurts | /hɵʈʂ/ |
| mars | /maʂ/ |
| shorts | /ɧoːʈʂ/ |
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Sj-ljudet
- Tj-ljudet
- Ach-ljudet
- Lista över svenska minimala par mellan mellersta och främre sj-ljudet eller rs-ljudet
| Pulmonisk-egressiva konsonanter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Not: * står för foner som ännu saknar officiella IPA-tecken. Där symboler uppvisas parvis avser den högra en tonande konsonant. Skuggade områden avser uttal som anses omöjliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||