Duinoelegier: Skillnad mellan sidversioner

Duinoelegier
	Duinoelegier
	Förstaupplagans titelblad
Författare	Rainer Maria Rilke
Originaltitel	Duineser Elegien
Originalspråk	Tyska
Översättare	Arnold Ljungdal; Erik Lindegren; Camilla Hammarström
Land	Tyskland
Förlag för förstautgåvan	Insel Verlag
Utgivningsår	1923
Först utgiven på ; svenska	1951; 1967; 2010

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 5 september 2024 kl. 16.55

Duinoelegier (tyska: Duineser Elegien), även utgiven som Duinoelegierna, är en diktcykel av Rainer Maria Rilke, tillkommen åren 1912-1922 och utgiven 1923. Boken består av tio elegier och kännetecknas av en tro på att människan kan nå en högre sanning av existens genom litteraturen.^[1] Boken har en framträdande plats i 1900-talets litteraturkanon och har citerats flitigt i populärkulturen.^[2] Den finns i tre svenska översättningar: Arnold Ljungdals från 1951, Erik Lindegrens från 1967 och Camilla Hammarströms från 2010.^[3]^[4]^[5]

Tillkomst

Duinoelegier skrevs från 1912 till 1922. Rainer Maria Rilke började skriva verket i slottet Duino i Trieste, som gett det dess namn, och färdigställde det i Château de Muzot i Valais tio år senare. Dikterna bygger vidare på tankar från Rilkes tidigare verk. De har som syfte att mota den avhumanisering som riskerar uppstå till följd av nya rön och teknologier.^[2] Dikterna innehåller hänvisningar till andra verk av bland andra Gaspara Stampa och Pablo Picasso.^[1]

Mottagande

Carl-Johan Malmberg recenserade Camilla Hammarströms översättning i Svenska Dagbladet 2010. Malmberg räknade boken som en av de fyra viktigaste långdikterna från 1900-talet, tillsammans med Det öde landet av T.S. Eliot, Cantos av Ezra Pound och En Mölna-elegi av Gunnar Ekelöf. Malmberg jämförde de tre översättningarna av Duinoelegier och menade att Arnold Ljungdals version, till skillnad från Erik Lindegrens, "flyter vackert och bevarar rytmen och musikaliteten hos originalet. Den ger det intryck en god översättning så ofta ger: att vara skriven på det språk den är översatt till." Malmberg skrev att Ljungdals version visserligen innehåller några allvarliga felöversättningar, men att han ändå föredrog den också framför Hammarströms. Malmberg skrev: "Det låter hårt att säga, Camilla Hammarströms nytolkning är både omsorgsfull och filologiskt korrekt. Och boken från det lilla förlaget Lejd är så vacker. Men Hammarström ignorerar helt och hållet Rilkes poetiska diktion, versmåttet hos elegierna."^[1]

Referenser

Litteratur

Arnold Ljungdal: Rilkes Duinoelegier. Ingår i Rainer Maria Rilke: Duinoelegier (Stockholm: Norstedts, 1951
Artur Lundkvist: Rilkes elegier. Ingår i Rainer Maria Rilke: Duinoelegierna (Stockholm: Svalans lyrikklubb, 1967)
Jacob Steiner: Inledning. Ingår i RMR: Duinoelegierna (Svalans lyrikklubb, 1967)
- : Rilkes Duineser Elegien (Francke Verlag Bern und München, 2. Aufl. 1969) (tyska)
Carl-Henrik Wittrock: En introduktion. Ingår i Rainer Maria Rilke: Dikter i urval (Stockholm: FIBs Lyrikklubbs Årsbok, 1978) s 39-46

Fotnoter

^ [a b c] Malmberg, Carl-Johan (28 november 2010). ”En Rilke utan rytm och rörelse”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-rilke-utan-rytm-och-rorelse_5742613.svd. Läst 5 december 2012.
^ [a b] Komar, Kathleen L. (2001). ”Rethinking Rilke's Duineser Elegien at the End of the Millennium”. i Metzger, Erika A.; Metzger, Michael M. (på engelska). A Companion to the Works of Rainer Maria Rilke. Rochester, New York: Camden House Publishing. sid. 189-190. ISBN 1-57113-052-7. http://books.google.se/books?id=8cFgVFVxwEoC&pg=PA189. Läst 6 december 2012
^ ”Duinoelegier (1951)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/1446303. Läst 5 december 2012.
^ ”Duinoelegierna (1967)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/478482. Läst 5 december 2012.
^ ”Duinoelegier (2010)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/11974496. Läst 5 december 2012.

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör Duinoelegier.
Duinoelegier
(tyska)
Duineser Elegien på svenska bibliotek. Libris

[cjm-1] [a b c] Malmberg, Carl-Johan (28 november 2010). ”En Rilke utan rytm och rörelse”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-rilke-utan-rytm-och-rorelse_5742613.svd. Läst 5 december 2012.

[komar-2] [a b] Komar, Kathleen L. (2001). ”Rethinking Rilke's Duineser Elegien at the End of the Millennium”. i Metzger, Erika A.; Metzger, Michael M. (på engelska). A Companion to the Works of Rainer Maria Rilke. Rochester, New York: Camden House Publishing. sid. 189-190. ISBN 1-57113-052-7. http://books.google.se/books?id=8cFgVFVxwEoC&pg=PA189. Läst 6 december 2012

[3] ”Duinoelegier (1951)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/1446303. Läst 5 december 2012.

[4] ”Duinoelegierna (1967)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/478482. Läst 5 december 2012.

[5] ”Duinoelegier (2010)”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/11974496. Läst 5 december 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 | sidor = 43
 }}
-'''''Duinoelegier''''' ({{lang-de|'''Duineser Elegien'''}}), även utgiven som '''''Duinoelegierna''''', är en svit dikter från 1923 av [[Rainer Maria Rilke]]. Boken består av tio [[Elegi (poesi)|elegier]] och kännetecknas av en tro på att människan kan nå en högre sanning genom litteraturen.<ref name=cjm>{{Webbref|efternamn=Malmberg|förnamn=Carl-Johan|författarlänk=Carl-Johan Malmberg|datum=2010-11-28|url=http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-rilke-utan-rytm-och-rorelse_5742613.svd|titel=En Rilke utan rytm och rörelse|verk=[[Svenska Dagbladet]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref> Boken har en framträdande plats i 1900-talets litteraturkanon och har citerats flitigt i populärkulturen.<ref name=komar>{{Bokref|efternamn=Komar|förnamn=Kathleen L.|år=2001|url=http://books.google.se/books?id=8cFgVFVxwEoC&pg=PA189|kapitel=Rethinking Rilke's ''Duineser Elegien'' at the End of the Millennium|språk=engelska|redaktör=Metzger, Erika A.; Metzger, Michael M.|titel=A Companion to the Works of Rainer Maria Rilke|utgivningsort=[[Rochester, New York]]|utgivare=Camden House Publishing|sid=189-190|isbn=1-57113-052-7|hämtdatum=2012-12-06}}</ref> Den finns i tre svenska översättningar: [[Arnold Ljungdal]]s från 1951, [[Erik Lindegren]]s från 1967 och [[Camilla Hammarström]]s från 2010.<ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/1446303|titel=Duinoelegier (1951)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/478482|titel=Duinoelegierna (1967)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/11974496|titel=Duinoelegier (2010)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref>
+'''''Duinoelegier''''' ({{lang-de|'''Duineser Elegien'''}}), även utgiven som '''''Duinoelegierna''''', är en diktcykel av [[Rainer Maria Rilke]], tillkommen åren 1912-1922 och utgiven [[litteraturåret 1923|1923]]. Boken består av tio [[Elegi (poesi)|elegier]] och kännetecknas av en tro på att människan kan nå en högre [[sanning]] av [[existens]] genom litteraturen.<ref name=cjm>{{Webbref|efternamn=Malmberg|förnamn=Carl-Johan|författarlänk=Carl-Johan Malmberg|datum=2010-11-28|url=http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-rilke-utan-rytm-och-rorelse_5742613.svd|titel=En Rilke utan rytm och rörelse|verk=[[Svenska Dagbladet]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref> Boken har en framträdande plats i 1900-talets litteraturkanon och har citerats flitigt i populärkulturen.<ref name=komar>{{Bokref|efternamn=Komar|förnamn=Kathleen L.|år=2001|url=http://books.google.se/books?id=8cFgVFVxwEoC&pg=PA189|kapitel=Rethinking Rilke's ''Duineser Elegien'' at the End of the Millennium|språk=engelska|redaktör=Metzger, Erika A.; Metzger, Michael M.|titel=A Companion to the Works of Rainer Maria Rilke|utgivningsort=[[Rochester, New York]]|utgivare=Camden House Publishing|sid=189-190|isbn=1-57113-052-7|hämtdatum=2012-12-06}}</ref> Den finns i tre svenska översättningar: [[Arnold Ljungdal]]s från 1951, [[Erik Lindegren]]s från 1967 och [[Camilla Hammarström]]s från 2010.<ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/1446303|titel=Duinoelegier (1951)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/478482|titel=Duinoelegierna (1967)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://libris.kb.se/bib/11974496|titel=Duinoelegier (2010)|verk=[[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]|utgivare=[[Kungliga biblioteket]]|hämtdatum=2012-12-05}}</ref>
-==Tillkomst==
+== Tillkomst ==
 ''Duinoelegier'' skrevs från 1912 till 1922. [[Rainer Maria Rilke]] började skriva verket i slottet Duino i [[Trieste (provins)|Trieste]], som gett det dess namn, och färdigställde det i Château de Muzot i [[Valais]] tio år senare. Dikterna bygger vidare på tankar från Rilkes tidigare verk. De har som syfte att mota den avhumanisering som riskerar uppstå till följd av nya rön och teknologier.<ref name=komar /> Dikterna innehåller hänvisningar till andra verk av bland andra [[Gaspara Stampa]] och [[Pablo Picasso]].<ref name=cjm />
-==Mottagande==
+== Mottagande ==
 [[Carl-Johan Malmberg]] recenserade Camilla Hammarströms översättning i ''[[Svenska Dagbladet]]'' 2010. Malmberg räknade boken som en av de fyra viktigaste långdikterna från 1900-talet, tillsammans med ''[[Det öde landet]]'' av [[T.S. Eliot]], ''[[Cantos]]'' av [[Ezra Pound]] och ''[[En Mölna-elegi]]'' av [[Gunnar Ekelöf]]. Malmberg jämförde de tre översättningarna av ''Duinoelegier'' och menade att [[Arnold Ljungdal]]s version, till skillnad från [[Erik Lindegren]]s, "flyter vackert och bevarar rytmen och musikaliteten hos originalet. Den ger det intryck en god översättning så ofta ger: att vara skriven på det språk den är översatt till." Malmberg skrev att Ljungdals version visserligen innehåller några allvarliga felöversättningar, men att han ändå föredrog den också framför Hammarströms. Malmberg skrev: "Det låter hårt att säga, Camilla Hammarströms nytolkning är både omsorgsfull och filologiskt korrekt. Och boken från det lilla förlaget Lejd är så vacker. Men Hammarström ignorerar helt och hållet Rilkes poetiska diktion, versmåttet hos elegierna."<ref name=cjm />
-==Källor==
+== Referenser ==
+=== Litteratur ===
+* [[Arnold Ljungdal]]: ''Rilkes Duinoelegier''. Ingår i Rainer Maria Rilke: ''Duinoelegier'' (Stockholm: [[Norstedts förlagsgrupp|Norstedts]], 1951
+* [[Artur Lundkvist]]: ''Rilkes elegier''. Ingår i Rainer Maria Rilke: ''Duinoelegierna'' (Stockholm: [[Svalans lyrikklubb]], 1967)
+* Jacob Steiner: ''Inledning''. Ingår i RMR: ''Duinoelegierna'' (Svalans lyrikklubb, 1967)
+** : ''Rilkes Duineser Elegien'' (Francke Verlag Bern und München, 2. Aufl. 1969) {{de}}
+* [[Carl-Henrik Wittrock]]: ''En introduktion''. Ingår i Rainer Maria Rilke: ''Dikter i urval'' (Stockholm: FIBs Lyrikklubbs Årsbok, 1978) s 39-46
+=== Fotnoter ===
 <references />
-==Externa länkar==
+== Externa länkar ==
-{{wikisource|de:Duineser Elegien}} {{De ikon}}
+* {{wikisource|de:Duineser Elegien}} {{De ikon}}
+* [http://libris.kb.se/hitlist?q=Duineser+Elegien&d=libris&m=10&p=1&s=r ''Duineser Elegien'' på svenska bibliotek.] Libris
 [[Kategori:Diktsamlingar]]