Hoppa till innehållet

Fredrik Wilhelm Scholander: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 322 901 redigeringar
Räddar 0 källor och märker 1 som döda.) #IABot (v2.0.9.5
 
(6 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 27: Rad 27:
== Biografi ==
== Biografi ==
[[Fil:Scholander 1875.jpg|thumb|Fredrik Wilhelm Scholander med familj omkring 1875: Fredrik Wilhelm Scholander (1), [[Carin Scholander]] (2), barnen: Torkel (3), [[Anna Boberg|Anna]] (4), Erik (5), Göran (6), [[Sven Scholander|Sven]] (7), Ellen (8) och [[Maria Scholander-Hedlund|Maria]] (9).]]
[[Fil:Scholander 1875.jpg|thumb|Fredrik Wilhelm Scholander med familj omkring 1875: Fredrik Wilhelm Scholander (1), [[Carin Scholander]] (2), barnen: Torkel (3), [[Anna Boberg|Anna]] (4), Erik (5), Göran (6), [[Sven Scholander|Sven]] (7), Ellen (8) och [[Maria Scholander-Hedlund|Maria]] (9).]]
Fredrik Wilhelm Scholander var son till kamreraren Georg Fredrik Scholander och Karin Nyström. När han blev faderlös vid nio års ålder, inträdde hans morbror, arkitekten [[Axel Nyström (1793–1868)|Axel Nyström]], som hans fosterfar.<ref>{{SBL|6393|namn=Fredrik Wilhelm Scholander|författare=[[Bo Grandien]]|år=2000-2002}}, hämtad 2015-09-12</ref> Den unge Scholander studerade från 1831 byggnadskonst vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]. Hans egen håg stod mera till måleri och diktning, men fosterfadern bestämde åt honom arkitektbanan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. År 1836 blev han extra ordinarie konduktör vid överintendents- och riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden och 1840 [[agré]] av akademien. Som dess stipendiat fortsatte han 1841 sina studier utomlands, först i [[Paris]] i nära två år för [[Louis-Hippolyte Lebas]], som förut varit styvfaderns lärare, därefter, från hösten 1843, i [[Italien]].
Fredrik Wilhelm Scholander var son till kamreraren Georg Fredrik Scholander och Karin Nyström. När han blev faderlös vid nio års ålder, inträdde hans morbror, arkitekten [[Axel Nyström (1793–1868)|Axel Nyström]], som hans fosterfar.<ref>{{SBL|6393|namn=Fredrik Wilhelm Scholander|författare=[[Bo Grandien]]|år=2000-2002}}, hämtad 2015-09-12</ref> Den unge Scholander studerade från 1831 byggnadskonst vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]. Hans egen håg stod mera till måleri och diktning, men fosterfadern bestämde åt honom arkitektbanan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. År 1836 blev han [[extraordinarie]] [[Konduktör (arkitekt)|konduktör]] vid överintendents- och riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden och 1840 [[agré]] av akademien. Som dess stipendiat fortsatte han 1841 sina studier utomlands, först i [[Paris]] i nära två år för [[Louis-Hippolyte Lebas]], som förut varit styvfaderns lärare, därefter, från hösten 1843, i [[Italien]].


Under tiden i utlandet utförde Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av [[Theodor Anckarsvärd]] och Axel Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten [[Friedrich August Stüler]]. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom sitt föredöme och sitt vidsträckta vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationens svenska arkitekter bildades i hans skola: [[Helgo Zettervall]], [[Albert Theodor Gellerstedt]], [[Theodor Dahl]] och [[Isak Gustaf Clason]] och även finländarna [[Frans Anatolius Sjöström]] och [[Karl Teodor Höijer]]. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851–53 var han tillförordnad som dess direktör och 1851–66 dess skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Axel Nyström, en befattning han sedan innehade till sin död.
Under tiden i utlandet utförde Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av [[Theodor Anckarsvärd]] och Axel Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten [[Friedrich August Stüler]]. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom sitt föredöme och sitt vidsträckta vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationens svenska arkitekter bildades i hans skola: [[Helgo Zettervall]], [[Albert Theodor Gellerstedt]], [[Theodor Dahl]] och [[Isak Gustaf Clason]] och även finländarna [[Frans Anatolius Sjöström]] och [[Karl Teodor Höijer]]. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851–53 var han tillförordnad som dess direktör och 1851–66 dess skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Axel Nyström, en befattning han sedan innehade till sin död.
Rad 33: Rad 33:
Som arkitekt vid [[Drottningholms slott|Drottningholm]] (1847–57) samt intendent vid [[Stockholms slott]] (1850–73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]] var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1&nbsp;200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.
Som arkitekt vid [[Drottningholms slott|Drottningholm]] (1847–57) samt intendent vid [[Stockholms slott]] (1850–73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]] var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1&nbsp;200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.
Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym ''Acharius''). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=9171&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>, [[Uppsala universitetsbibliotek]]<ref>[http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=788&searchType=STILL_IMAGE&query=Scholander&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Scholander%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A84333&c=2&jfwid=788#alvin-record%3A84333 Uppsala universitetsbibliotek]</ref>, [[Kalmar konstmuseum]]<ref>[http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/1954 Kalmar konstmuseum]</ref>, [[Norrköpings konstmuseum]]<ref>{{Bokref|titel=Norrköpings konstmuseum : katalog|url=https://www.worldcat.org/oclc/186037488|utgivare=Norrköpings konstmuseum|datum=2000 ;|hämtdatum=2020-04-29|isbn=91-88244-22-9|oclc=186037488|efternamn=Norrköpings konstmuseum.}}</ref> och ett flertal landsortsmuseer.
Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym ''Acharius''). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=9171&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>, [[Uppsala universitetsbibliotek]]<ref>[http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=788&searchType=STILL_IMAGE&query=Scholander&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Scholander%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A84333&c=2&jfwid=788#alvin-record%3A84333 Uppsala universitetsbibliotek]</ref>, [[Kalmar konstmuseum]]<ref>[http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/1954 Kalmar konstmuseum]{{Död länk|datum=2024-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>, [[Norrköpings konstmuseum]]<ref>{{Bokref|titel=Norrköpings konstmuseum : katalog|url=https://www.worldcat.org/oclc/186037488|utgivare=Norrköpings konstmuseum|datum=2000 ;|hämtdatum=2020-04-29|isbn=91-88244-22-9|oclc=186037488|efternamn=Norrköpings konstmuseum.}}</ref> och ett flertal landsortsmuseer.


Scholander blev 1877 hedersdoktor vid [[Uppsala universitet]]s jubelfest, var ledamot av [[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]] (1871), av [[danska konstakademien]], [[Institut de France]] och [[Royal Institute of British Architects]].
Scholander blev 1877 hedersdoktor vid [[Uppsala universitet]]s jubelfest, var ledamot av [[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]] (1871), av [[danska konstakademien]], [[Institut de France]] och [[Royal Institute of British Architects]].


Scholander gifte sig med sin kusin, Axel Nyströms dotter [[Carin Scholander|Carin Nyström]] (1830–1912). De fick sju barn. Bland dessa märks döttrarna Ellen Kronberg, gift med konstnären [[Julius Kronberg]], och [[Anna Boberg]]<ref>https://web.archive.org/web/20160304224841/http://nystrom.pp.se/Slakten_Nystrom/Nystrom_dokument/Anders_Nystrom-Ferdinand_Boberg.pdf</ref> , själv konstnär, gift med arkitekten [[Ferdinand Boberg]], samt sönerna sångaren och affärsmannen [[Sven Scholander]], som var far till skådespelaren [[Eva Alw]], och ingenjören Torkel Fredrik Scholander, far till den norsk-amerikanske fysiologen [[Per Scholander]] och den norsk-svenske barnpsykiatern [[Torkel Scholander (läkare)|Torkel Scholander]].
Scholander gifte sig med sin kusin, Axel Nyströms dotter [[Carin Scholander|Carin Nyström]] (1830–1912). De fick sju barn. Bland dessa märks döttrarna Ellen Kronberg, gift med konstnären [[Julius Kronberg]], och [[Anna Boberg]]<ref>https://web.archive.org/web/20160304224841/http://nystrom.pp.se/Slakten_Nystrom/Nystrom_dokument/Anders_Nystrom-Ferdinand_Boberg.pdf</ref> , själv konstnär, gift med arkitekten [[Ferdinand Boberg]], samt sönerna sångaren och affärsmannen [[Sven Scholander]], som var far till skådespelaren [[Eva Alw]], och ingenjören [[Torkel Scholander (ingenjör)|Torkel Scholander]], far till den norsk-amerikanske fysiologen [[Per Scholander]] och den norsk-svenske barnpsykiatern [[Torkel Scholander (läkare)|Torkel Scholander]].

Han tilldelades [[Litteris et Artibus]] 1870.<ref>{{Bokref |titel=Kungl. medaljen Litteris et artibus |efternamn=Löfström |förnamn=Karl |författarlänk=Karl Löfström |medförfattare= |år=1935 |utgivare=Svensk rotogravyr |utgivningsort=Stockholm |isbn= |libris=1348596 |sid= 47}}</ref>


== Verk ==
== Verk ==
Rad 52: Rad 54:
*[[Hemsjö kyrka]] (1859)
*[[Hemsjö kyrka]] (1859)
*[[Utmelandsmonumentet]] i Mora (1860)
*[[Utmelandsmonumentet]] i Mora (1860)
*[[Gamla Tekniska högskolan]] i Stockholm (1860–1863)
*[[Gamla tekniska högskolan, Stockholm|Gamla Tekniska högskolan]] i Stockholm (1860–1863)
*[[Billeberga kyrka]] (1861)
*[[Billeberga kyrka]] (1861)
*[[Sjöholms herrgård]] (1864
*[[Sjöholms herrgård]] (1864
Rad 124: Rad 126:
*{{SBL|6393|namn=Fredrik Wilhelm Scholander|författare=[[Bo Grandien|Grandien, Bo]]|år=2000-2002}}
*{{SBL|6393|namn=Fredrik Wilhelm Scholander|författare=[[Bo Grandien|Grandien, Bo]]|år=2000-2002}}
*{{bokref |efternamn=Jolin |förnamn=Johan |titel=Om F. W. Scholander |år=1881 |utgivare=Ad. Bonnier |utgivningsort=Stockholm |libris=1597926 }}
*{{bokref |efternamn=Jolin |förnamn=Johan |titel=Om F. W. Scholander |år=1881 |utgivare=Ad. Bonnier |utgivningsort=Stockholm |libris=1597926 }}
*{{tidskriftsref |författare=Lundin, Claës |rubrik=Fredrik Wilhelm Scholander |år=1881 |tidskrift=Svea folkkalender |volym=1882 |sid=129–138 |libris=644440 |url=http://runeberg.org/svea/1882/0136.html}}
*{{tidskriftsref |författare=Lundin, Claës |rubrik=Fredrik Wilhelm Scholander |år=1881 |tidskrift=Svea folkkalender |volym=1882 |sid=129–138 |libris=644440 |url=https://runeberg.org/svea/1882/0136.html}}
*{{bokref |efternamn=Mandén |förnamn=Kerstin |titel=Fredrik Wilhelm Scholander och 1800-talets sakrala byggnadsverksamhet |år=1968 |utgivare=Stockholms univ. |utgivningsort=Stockholm |libris=10472070 }}
*{{bokref |efternamn=Mandén |förnamn=Kerstin |titel=Fredrik Wilhelm Scholander och 1800-talets sakrala byggnadsverksamhet |år=1968 |utgivare=Stockholms univ. |utgivningsort=Stockholm |libris=10472070 }}


==Externa länkar==
==Externa länkar==
{{commonscat}}
*{{commonscat}}
* {{Libris namn|förnamn=Fredrik Wilhelm|efternamn=Scholander|år=1816–1881|namn=Scholander, Fredrik Wilhelm|auth=254101}}
* {{Libris namn|förnamn=Fredrik Wilhelm|efternamn=Scholander|år=1816–1881|namn=Scholander, Fredrik Wilhelm|auth=254101}}


Rad 142: Rad 144:
[[Kategori:Arkitekter från Stockholm]]
[[Kategori:Arkitekter från Stockholm]]
[[Kategori:Konstnärer från Stockholm]]
[[Kategori:Konstnärer från Stockholm]]
[[Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus]]
[[Kategori:Födda 1816]]
[[Kategori:Födda 1816]]
[[Kategori:Avlidna 1881]]
[[Kategori:Avlidna 1881]]

Nuvarande version från 30 september 2024 kl. 14.33

Fredrik Wilhelm Scholander
Född23 juni 1816[1][2][3]
Maria Magdalena församling[4][2], Sverige
Död9 maj 1881[4][2][3] (64 år)
Klara församling[4][2][5], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidÉcole nationale supérieure des Beaux-Arts
SysselsättningArkitekt[1][2], författare[2], målare[2], poet
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Noterbara verkStora synagogan i Stockholm[2]
MakaCarin Scholander
BarnMaria Scholander-Hedlund (f. 1856)
Sven Scholander (f. 1860)
Anna Boberg (f. 1864)
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1870)
Redigera Wikidata

Fredrik Wilhelm Scholander [ʃu-] född 23 juni 1816 i Stockholm, död 9 maj 1881 i Stockholm, var en svensk arkitekt, målare och tecknare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Fredrik Wilhelm Scholander med familj omkring 1875: Fredrik Wilhelm Scholander (1), Carin Scholander (2), barnen: Torkel (3), Anna (4), Erik (5), Göran (6), Sven (7), Ellen (8) och Maria (9).

Fredrik Wilhelm Scholander var son till kamreraren Georg Fredrik Scholander och Karin Nyström. När han blev faderlös vid nio års ålder, inträdde hans morbror, arkitekten Axel Nyström, som hans fosterfar.[8] Den unge Scholander studerade från 1831 byggnadskonst vid Konstakademien. Hans egen håg stod mera till måleri och diktning, men fosterfadern bestämde åt honom arkitektbanan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. År 1836 blev han extraordinarie konduktör vid överintendents- och riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden och 1840 agré av akademien. Som dess stipendiat fortsatte han 1841 sina studier utomlands, först i Paris i nära två år för Louis-Hippolyte Lebas, som förut varit styvfaderns lärare, därefter, från hösten 1843, i Italien.

Under tiden i utlandet utförde Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av Theodor Anckarsvärd och Axel Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom sitt föredöme och sitt vidsträckta vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationens svenska arkitekter bildades i hans skola: Helgo Zettervall, Albert Theodor Gellerstedt, Theodor Dahl och Isak Gustaf Clason och även finländarna Frans Anatolius Sjöström och Karl Teodor Höijer. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851–53 var han tillförordnad som dess direktör och 1851–66 dess skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Axel Nyström, en befattning han sedan innehade till sin död.

Som arkitekt vid Drottningholm (1847–57) samt intendent vid Stockholms slott (1850–73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid Nationalmuseum var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1 200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.

Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym Acharius). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid Nationalmuseum[9], Uppsala universitetsbibliotek[10], Kalmar konstmuseum[11], Norrköpings konstmuseum[12] och ett flertal landsortsmuseer.

Scholander blev 1877 hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest, var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1871), av danska konstakademien, Institut de France och Royal Institute of British Architects.

Scholander gifte sig med sin kusin, Axel Nyströms dotter Carin Nyström (1830–1912). De fick sju barn. Bland dessa märks döttrarna Ellen Kronberg, gift med konstnären Julius Kronberg, och Anna Boberg[13] , själv konstnär, gift med arkitekten Ferdinand Boberg, samt sönerna sångaren och affärsmannen Sven Scholander, som var far till skådespelaren Eva Alw, och ingenjören Torkel Scholander, far till den norsk-amerikanske fysiologen Per Scholander och den norsk-svenske barnpsykiatern Torkel Scholander.

Han tilldelades Litteris et Artibus 1870.[14]

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Se även kategorin Byggnader ritade av Fredrik Wilhelm Scholander

Byggnadsverk i urval

[redigera | redigera wikitext]

I kronologisk ordning:

Ritning till Ladugårdslandsteatern, Stockholm.

Bilder byggnadsverk

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
Scholanders Skrifter. Illustrerat bokband.

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • To Noveller : Casa Polidoro ; Sune Haards søns Æventyr / Overs. af Otto Borchsenius. Kjøbenhavn. 1882. Libris 9860340 
  • Das geheimnisvolle Haus / autoris. Übertr. aus dem Schwedischen von Henny Bock-Neumann. Stuttgart. 1905. Libris 9860343 

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Förslag till Lannaskede-Myresjö kyrka 1841
    Förslag till Lannaskede-Myresjö kyrka 1841
  • Atrium i Byströms villa, 1839. Akvarellmålning
    Atrium i Byströms villa, 1839. Akvarellmålning
  • Dekoration till Torkel Knutsson, akvarell av Scholander
    Dekoration till Torkel Knutsson, akvarell av Scholander
  • Scholanders gravvård på Norra begravningsplatsen
    Scholanders gravvård på Norra begravningsplatsen

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Bo Grandien, Fredrik Wilhelm Scholander, s. 592, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6393, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Fredrik Wilhelm Scholander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6393, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, KulturNav-ID: 86b9c44a-a6c7-4f40-b4b0-4308f130cee3.[källa från Wikidata]
  5. ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/12 (1874-1885), bildid: 00008151_00182, sida 180, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/SSA/0010, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Scholander, FREDR.WILH., Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sten nr 502 – Fredrik W Scholander, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 maj 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bo Grandien: Fredrik Wilhelm Scholander i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002), hämtad 2015-09-12
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  11. ^ Kalmar konstmuseum[död länk]
  12. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  13. ^ https://web.archive.org/web/20160304224841/http://nystrom.pp.se/Slakten_Nystrom/Nystrom_dokument/Anders_Nystrom-Ferdinand_Boberg.pdf
  14. ^ Löfström, Karl (1935). Kungl. medaljen Litteris et artibus. Stockholm: Svensk rotogravyr. sid. 47. Libris 1348596 
  15. ^ Uppgift i Drätselkammaren, volym F7: 4
  16. ^ Västergötlands museum: B83698
  17. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_Wilhelm_Scholander&oldid=56000250”
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy