KhasiSyllabus
KhasiSyllabus
KHASI
[The programme will familiarise students with various genres of Khasi literature
including poetry, drama, fiction and prose. It also aims to introduce and expose
students with an understanding of literary theory and criticism. It will expose students
to the literature of other people through translation from Sanskrit, Greek, English and
other languages into Khasi; and mostly through English as a filter language. The
programme also includes courses on Khasi language study, Khasi culture and
translation. Besides, it also contains courses which will provide skill enhancement and
ability enhancement to students.]
Ki jingmyntoi:
1. Kan pynlah ïa ki nongpule ban san ha ka jingsngewthuh bajylliew ïa ki jait
litereshor bapher bapher.
2. Kan pynïoh ïa ki nongpule ïa ka jinglah ban pule bishar ïa ki kot pule bad ban
sngewthuh ïa ki phangkren bapher kiba don ha ki kot pule.
3. Kan pynsan ha ka jingsngewthuh ïa ka jinglong babha bad ka jinglah ban bishar
bniah ïa ki phang kiba don ha ki jingpule.
4. Ki nongpule kin don ka jingsngewthuh ïa ka kramar bad ka jingtbit ban thoh
bad ban kren.
5. Kan pynïoh ïa ki nongpule ïa ka jingtip ïa ki nongrim, ki rukom bad ki jait
bapher ka kylla-ktien.
6. Kan pynsan ïa ki jinglong babha ka longbriew manbriew bad ïa ka mynsiem ban
ieit bad ban tei ïa ka ri bad ka jaitbynriew.
[Programme Outcomes:
1. Enabling students to develop an in-depth understanding on the various genres of
literature.
2. Equipping students with the ability of critical reading of literary texts and of
identifying various themes contained in the texts.
3. Development of moral and critical understanding on various issues found in
literary text.
4. Students will be equipped with the knowledge of grammar as well as the
communicative competence.
5. Equipping students with the knowledge of the principles, strategies and types of
translation.
6. Development of human values and the spirit of patriotism and nation
building.]
Course Structure of the Syllabus
Course Course Title Total Credit Hours Total
Code Contact
Theor Practic Total Hours
y al
SEMESTER I
KHA: 100 (Major) 4 - 4 60
SEMESTER II
KHA: 150 (Major) 4 - 4 60
KHA : 150 (Minor) 4 - 4 60
MDC: 165 Any of the available course as 3 - 3 45
notified by the University from
time to time
AEC : Any of the available course as 3 - 3 45
170…179 notified by the University from
time to time
SEC: 182 Any of the available course as 3 45-90
notified by the University from
time to time
VAC: Any of the available course as 3 - 3 45
190…..199 notified by the University from
time to time
20
SEMESTER III
KHA: 200 Ka Sengnia bad ka Bishar Bniah – I 4 - 4 60
(Major)
SEMESTER IV
KHA: 250 Ka Sengnia ka Kylla-Ktien bad ka 4 - 4 60
Jingpyndonkam (Major)
KHA: 251 Ka Poitri Khasi – I (Major) 4 - 4 60
KHA:252 Ka Parom Mutdur – I (Major) 4 - 4 60
KHA: 253 Ka Sawangka – I (Major) 4 - 4 60
VTC: Any of the available course as 1 3 4 105
260…..269 notified by the University from
time to time
20
SEMESTER V
KHA:300 Ka Kolshor ha ka Litereshor Khasi 4 - 4 60
– I (Major)
KHA:301 Ka Sengnia bad ka Bishar Bniah – 4 - 4 60
II (Major)
KHA: 302 Ka Histori ka Litereshor Khasi – I 4 - 4 60
(Major)
KHA: 302 Ka Histori ka Litereshor Khasi – I 4 - 4 60
(Minor)
KHA: 303 Internship/Apprentice/ Community 4 120
Engagement and Service field-
based learning or minor project
20
SEMESTER VI
KHA: 350 Ka Litereshor ha ka Kylla-Ktien 4 - 4 60
(Major)
KHA: 351 Ka Poitri Khasi – II (Major) 4 - 4 60
KHA: 352 Ka Parom Mutdur – II (Major) 4 - 4 60
KHA 353 Khasi Language Study – I (Major) 4 - 4 60
VTC: Any of the available course as 1 3 4 105
360….369 notified by the University from
time to time
20
* The students who will score 75 percent or more marks in aggregate till seventh semester will be
eligible for Research project work/Dissertation. The students who will not do the Research project
work/Dissertation, will have to study three papers, ie KHA-453, KHA-454 and KHA-455.
SEMESTER – III
Course Code: KHA – 200
Course Title: KA SENGNIA BAD KA BISHAR BNIAH – I (Major)
Total Contact Hours: 60 hours for 4 credit
Marks : 100
Ϊa kane ka phang pule la saiñdur ba ki nongpule kin sngewthuh bad tip ïa ki sengnia
Litereshor bad ki sengnia bishar bniah kiba ïadei bad ki tnat litereshor bapher bapher, kum ka
poitri, ka sawangka bad ka parom mutdur.
Ki nongpule kin sngewthuh bad tip ïa ki sengnia bapher bapher bad ba kin nang ruh
ban pyndonkam ïa ki.
Kan pynlah ïa ki nongpule ban pyndonkam ïa ki rukom bishar bniah ha ka jingpule
jong ki ïa ki tnat litereshor bapher bapher.
Ki nongpule kin tip ïa ka jingsdang jong ki sengnia bapher bapher bad ïa ki rukom
pyrkhat kiba ïahab pyrla katkum ka jingïaid ka por.
Unit I:
D.R.L. Nonglait (2005) : “Ka Pyrla halor ka Jingbishar Bniah” na Ka Thew
ka Woh ïa ka Jingbishar Bniah halor ka Novel
Khasi (Sla - 1-13; 17-33).
Unit II:
H.W. Sten (1982) : Shaphang ka Novel (Lynnong 1,2,4,5)
Unit III:
H. Elias (1963) : “Shaphang ka Poitri” na Ka Hamsaïa ki Por
Unit IV:
H.W. Sten (1983) : “Ka Plie Pyrda” na Ka Mahadei
Dkhar, Alvareen D. Ka Literature Bad Ka Art, Dispur Print House, Guwahati, Fourth
Edition, 2010.
Diengdoh, Kolanjunes. Ka Matti U Frank M. Pugh, Eastern Panorama Offset, Shillong, 2018.
Forster, E.M. Aspects of the Novel, London: Penguin Book, Reprinted, 1990.
Hudson, William Henry. An Introduction To The Study of Literature, Ludhyana New Delhi:
Kalyani Publishers, 1979.
Majaw, S.S. Ki Sdad Jingtip, Ri Lum Printing House, Shillong, 2001.
Nongkynrih, Kynpham Sing. Ban Sngewthuh Ïa Ka Poitri, Don Bosco Press, Shillong, Ka
sien shon kaba lai, 2022.
Sten, H.W. Khasi Poetry: Origin and Development, Mittal Publications, Shillong, 1990.
------- . Khasi Literary Theory And Criticism, Don Bosco Press, Shillong, Reprint, 2008.
Wankhar, Rollingstone. Ka Thwei Pyrkhat U H. Elias Ha Ka Poitri, Don Bosco Press,
Shillong, 2016.
SEMESTER – III
Course Code: KHA-201
Course Title: KA JINGPULE ÏA KA KTIEN (Major)
Total Contact Hours: 60 hours for 4 Credits
Marks : 100
Ki nongpule kin sngewthuh bad tip kham bniah halor ka ktien Khasi na ka liang ka
lyngkha pule ïa ka ktien (Linguistics).
Kan pynlah ïa ki nongpule ban tip bad bishar ha kaba ïadei bad ka Phonetics,
Phonology, ka Assimilation ha ka ktien Khasi.
Ki nongpule kin ïoh ruh ka jingsngewthuh halor Ka Morphology, ki dur kyntien ha ka
ktien Khasi, ki kyntien saiñ thymmai, ki kyntien shim kylliang bad kiwei kiwei de ki
bynta.
Kan pynlah ïa ki nongpule ha kaba pynshong nongrim ïa ki jingdonkam katkum ka
aiñ pule linguistics kaba don ka jingïasnoh bad kiwei kiwei ki lyngkha pule.
Unit – I
B.War (2013) : Lynnong I - “Halor ka Jingpule ïa ka Ktien”
Lynnong II - “Ka Jaka jong ka Ktien Khasi”
Lynnong III - “Ki Dak-thoh ha ka Ktien Khasi”
na Ki Sawa bad ki Dur Kyntien jong ka Ktien Khasi.
Unit – II
B.War (2013) : Lynnong IV - “Ka Jingpule ïa ka Phonetics”
Lynnong V - “Ka Jingpule ïa ka Phonology”
Lynnong VI - “Ki Sawa Konsonan ha ka Ktien Khasi”
Lynnong VII - “Ki Sawa Bowel ha ka Ktien Khasi”
Lynnong VIII - “Ki Dak Phonetic bad ka Assimilation ha ka Ktien
Khasi” na Ki Sawa bad ki Dur Kyntien jong ka Ktien
Khasi.
Unit – III
B.War (2013) : Lynnong IX - “Ka Morphology bad ki snap kyntien Affix”
Lynnong X - “Ki snap Kyntien Clitic”
Lynnong XI - “Ki kyntien Syndait (Compounds)”
Lynnong XII - “Ki Kyntien Synrap (Reduplicated words)”
Lynnong XIII - “Ki kyntien Shim Kylliang (Loan words)”
Lynnong XIV - “Ki kyntien ba la Saiñ Thymmai (Coined Words)”
Lynnong XV - “Ki ‘Tien-Kynnoh” na Ki Sawa bad ki Dur Kyntien
jong ka Ktien Khasi.
Unit – IV
H.Marwein (2000) : Lynnong I - “Ka Verb”
Lynnong II - “Ki Jait Verb” na Ki Verb Khasi.
H.W.Sten (1991) : Lynnong 9 - “Shynrong Klos” na Shaphang Ka Ktien.
Ban pynlah ïa ki nongpule ban san ha ki jingsngewthuh ha kaba ïadei bad ka kylla-
ktien.
Ki nongpule kin sngewthuh bad tip ïa ki nongrim, ki jingeh ha ka kylla ktien.
Kan pynlah ïa ki nongpule ban sngewthuh bad pyndonkam ïa ki rukom bad ki buit
pynkylla ktien.
Ki nongpule kin ïohlad ban sngewthuh bad pyndonkam ïa ki sengnia kiba ïadei bad ka
kylla-ktien
Unit – I
1. B.War (2016) : “Ka Jingbatai halor ka kylla- ktien”
: “Halor ka ktien jiar”
: “Ka jingdonkam ïa ka kylla-ktien”
: “Ki jait ki sker jong ka kylla-ktien”
: “Ki nongrim halor ka kylla-ktien na ka liang ka lyngkha pule
linguistics katkum u Eugene A. Nida” (Sla 46-51)
na Ka Kylla-ktien bad ka Litereshor Khasi (Translation and
Khasi Literature).
Unit – II
1. B.War (2016) : Ki jingeh ha kakylla-ktien
2. --- : Ki buit pynkylla-ktien:
(a) kaba buh bujli
(b) kaba rah ïa ka jingmut shawei
(k) Kaba buh bujli ha kiwei pat ki kyntien
(d) Kaba saiñ thymmai
na Ka Kylla-ktien bad ka Litereshor Khasi (Translation and
Khasi Literature).
Unit – III
1. Soso Tham (1936) : “Ka Lucy” na Ka Duitara Ksiar.
2. S.J.Duncan (1978) : U Androklis bad u Sing.
3. Soso Tham (1920) : Ki Phawer u Aesop (Lynnong 1-10).
Unit – IV
Ki Jingleh kam (Activities):
1. Kakylla-ktien ïa ka Thohtah (Prose).
2. Ka kylla-ktien ïa ka Poitri.
3. Ka kylla-ktien ïa ka Parom Mutdur.
Ki jingthoh kiba ïadei bad ka phang pule.
Khymdeit, M.M. “Khyndiat halor ka Translation bad ki nongrim jong ka” na Ka Thwet
Jingstad (Quest for Knowledge) Vol II. No. 2. Shillong, 2012.
Malone, Joseph L. The Science of Linguistics in the Art of Translation: Some Tools from
Linguistics for the Analysis and Practice of Translation. State University of New York, 1988.
Unit – I
1. Soso Tham, (1936) : “Ki Sngi u Hynñiew Trep” Na Ka Duitara
Ksiar.
2. Morkha Joseph (1967) : “U Jumai Bah ha Ri Khasi” na Ka Ryngkap.
Unit – II
1. H. Elias (1964) : “Na Wai Khyrwi”, “Ka Dymmiew Ryngngi” na Ka
Hamsaia Ki Por.
Unit – III
1. H.W. Sten (1980) : Ka Burom Ba La Jah- Kitab- I.
2. Pascal Malngiang (1987) : “Ko Mawbynna” na Ka Snap u Longshuwa bad Kiwei
ki Poim.
Unit – IV
1. C. Wolflang (1980) : “Ki Mot”, “Ka Shuki” na Ki Sur Phalang Jingmut.
2. W.R. Laitphlang (1980) : “Ka Juban ba la khlei”, “Ban Long Rangbah” na Ki
Myllung Khasi.
3. E.K. Nongbet (1986) : “U Kyrmen” na Ka Skit Symphiang.
Sten, H.W. Khasi Poetry: Its Origin and Development, Mittal Publication, Delhi: 1990.
Wolflang, B.M. “Ka Shuki” ha ka pyrkhat u myllung” Ka Dak Sah Kynmaw, sla. 355-357.
Dec 2016.
Lyngdoh, H. Ki Syiem Khasi bad Synteng, Desmond P. Reade Diengdoh, 3rd Edition 2003
SEMESTER – IV
Course Code: KHA-252
Course Title: KA PAROM MUTDUR – I (Major)
Total Contact Hours: 60 hours for 4 Credits
Marks : 100
Unit – I
W. Tiewsoh (1975) : Kam Kalbut.
S. Synrem (1986) : Ki Palong ka Jingbiej.
Unit – II
B.C. Jyrwa (1974) : U Kyrdoh Mawlynnai.
L.H. Pde (1987) : U Mooiong.
Unit – III
D.S. Khongdup (1973) : Ki Kam Shlur u Don Putit
I. M. Simon (2001) : “Ieit ka Bei” na Shi Kti naThwei Mutdu.r
Unit – IV
S.J. Duncan (1968) : “Wat ai nishan ïa kiwei” na ka Phuit! Ka Sabuit! Bad
Kiwei kiwei de ki Khana.
D.S. Khongdup (1967) : “U Phareng ha Law Kyntang” na ka Ha Ki Sngi u Syiem.
Nongbri, A. “The image of the suffering Women as depicted in W. Tiewsoh in his novel
Kam Kalbut” from Tribal Literature of North- East India. Ed. Badaplin War. SMS Hi- Tech
Impression, Shillong, 2009.
--- . Ka Buit Pyndonkam u Leslie Hardinge Pde ha Ka Nobel U Moo-iong. Ri Khasi Book
Agency, Shillong, 2019.
Nonglait, D.R.L. “Development of Khasi fiction.” Literary Criticism and Fiction in Khasi.
SMS Hi- Tech Impression, Shillong, 2005.
Swer, B.L. “Ki Khana Lyngkot.” Ki Sla Na Mynwei. Deo Gratias- DTP, Shillong, 2003.
Wolflang, Barrylia Mesha. “Ka pule bniah halor ka khana lyngkot ‘Wat ai nishan ïa kiwei’
da u S.J. Duncan”. Ka Thwet Jingstad (Quest for Knowledge) Vol 5 No. 3. Shillong, 2023.
SEMESTER – IV
Course Code: KHA – 253 Course
Title: KA SAWANGKA –I (Major)
Total Contact Hours: 60 Hours for 4 credits
Marks : 100
---. Ka Histori bad ka Jingroi Jingsan ka Drama Khasi, ESES Plus, 2004.
---. “Ka Jingïakhih laitluid kumba ka paw ha ka drama Khasi”, Ka Syngkhong Jingtip
(Thup-3), Khasi Authors’ Society, 2012. sla. 11- 19.
Lyngdoh, R.S. Ka History Ka Thoh Ka Tar, Bynta I, Shillong, 1981.
---. Ka History Ka Thoh Ka tar, Bynta II, Shillong, 1983.
Majaw, S.S. “Haba thoh Drama”, Ka Syngkhong Jingtip - 2, Khasi Authors’ Society, 2012.
sla. 23 – 28.
Swer, Bevan Lionel. Khasi Drama: Its origin and Development, Ri Lum Offset Printing
House, 2005.
Kane ka phang pule ka dei kaba bteng na ka Sengnia bad ka Bishar Bniah-I. La saiñdur ïa
kane ka phang pule ba ki nongpule kin kham ngam jylliew shuh shuh ha ka jingtip bad
jingsngewthuh ïa ki nongrim bishar bniah ïa ka Litereshor bad ki tnat bapher bapher jong ka
kum, ka poitri, ka sawangka bad ka parom mutdur.
Ki nongpule kin sngewthuh bad tip ïa ki sengnia bapher bapher bad ba kin nang ruh
ban pyndonkam ïa ki.
Kan pynlah ïa ki nongpule ban pyndonkam ïa ki rukom bishar bniah ha ka jingpule
jong ki ïa ki tnat litereshor bapher bapher.
Ki nongpule kin tip ïa ka jingroi jingsan jong ki sengnia bapher bapher bad ïa ki
rukom pyrkhat kiba ïahab pyrla katkum ka jingïaid ka por.
Unit I:
D.R.L. Nonglait (2023) : “Ka Poetics U Aristotle” na Ka Poetics u Aristotle bad kiwei
pat ki Jingthoh.
Unit II:
D.R.L. Nonglait (2017) : “Ki Tyngshop bad ki Puron Bapher ha ki Parom Mutdur bad
ha ki Sawangka” bad “Ka Phang Pdeng ha ka Litereshor” na
Shisong La ki Matti: Ka Thymmei U Thomas Jones bad kiwei
de ki jingthoh Bishar Bniah.
Unit III:
H.W. Sten (1991) : “Kiba Sain Dur ïa ki Khasi I,II,III,IV” na Na Kiwei bad Na
Lade bad ki Snap ka Novel.
Unit IV:
R.S. Lyngdoh : “Shikyntien ar kyntien kwai bad u Nongthoh Sawangka
Baradbah uba ka Pyrthei Khasi kam pat ithuh” na ka
Shangkawiah ki Rang jong u Peace Roy Pariat, 1979.
Forster, E.M. Aspects of the Novel, London: Penguin Book, Reprinted 1990.
Majaw, S.S. Ka Tragoidia bad ki Poim, Ri Khasi Book Agency, Shillong, Sien shon ba ar
2022.
Jyrwa, M.B. Ki Nongrim Litereshor bad Ka Jingbishar Bniah, Labanya Press, Guwahati,
2002.
Swer, Bevan Lionel. Khasi Drama (Its Origin and Development), Ri Lum Offset Printing
House, Shillong2005.
------ Napneh Ka Rynsan, Don Bosco Press, Shillong, Second Edition, 2013.
SEMESTER – V
Course Code: KHA –302
Course Title: KA HISTORI KA LITERESHOR KHASI – I (Major)
Total Contact Hours: 60 hours for 4 credits.
Marks : 100
Ki nongpule kin ïoh jingtip shaphang ki litereshor jong kiwei de ki jait ktien lyngba
ka kylla-ktien.
Ki nongpule kin lah ruh ban ïoh jingmyntoi da kaba ïohi ïa ki buit kylla-ktien ba ki
nongkylla ktien ki pyndonkam.
Kan pynlah ruh ïa ki nongpule ban sngewthuh ïa ka dor jong ka kylla-ktien.
Unit I:
1. Soso Tham (1936) : “U John Gilpin” na Ka Duitara Ksiar
2. S. Khongsit (1968) : “U Ozymandias” na Ki Sur Na La Ri
3. Morkha Joseph (1967) : “Ka Jingiam briew ha u Lum Jingtep Ingmane”
na Ka Ryngkap
Unit II
1. John Roberts (1910) : Ka Jingiaid u Pilgrim
Unit III:
1. A. Kharmalki (2003) : U Doktor Phastos
2. F.M. Pugh (1964) : Katba Phi Mon
Unit IV:
1. Soso Tham (1920) : Ki Phawer u Aesop (Lynnong 11-20)
War, B. Ka Kylla-ktien bad kaLitereshor Khasi (Translation and Khasi Literature). Ri-ïa-dor,
Rilum Printing Press, Shillong, 2016.
Catford, J.C. A Linguistic Theory of Translation. London: Oxford University Press, 1965.
Unit – I
1. R.S. Berry (1980 ) : “Ka Jingstad” na Ka Thiar ki Longshuwa.
2. Mondon (1980 ) : “Ka Jingshisha” na Ka Thiar ki Longshuwa.
3. Victor. G. Bareh (1957) : “Ko Duitara Jong Nga” na Ki Poetry Khasi.
4. S.J. Duncan (1968) : “Na u Lum Nga Peit” na Ka Tiewlarun bad Kiwei pat
ki Syntiew.
Unit – II
1. Bevan L. Swer (1989) : “Ki ‘tiewkulab kim pat tlor” na Ki Dew ka Dohnud.
2. H.W. Sten (1980) : Ka Burom Ba La Jah- Kitab- II.
Unit – III
1. Kynpham Sing Nongkynrih (2000): “U Riewlum u Kren Shaphang ka Jingtuid ki
Mynder sha ki lum”
“Ki Jingkhynñiuh ka Mynsiem” na Ka Samoi
jong ka Lyer.
2. J. S. Shangpliang (2014) : “Nohkalikai”, “Kyndit bynriew” na Ka Nohkalikai
(Aiu ka Pharshi).
3. Badaplin War (2021) : “Mariang bakhraw”, “Kynhun Masi Shohdoh”
na Ha ki Thabniang ka Por.
Unit – IV
1. Barrylia Mesha Wolflang (2020) : “Ar ki dur” na Ki Sai Syiang ka Dohnud.
2. Deibormi Nongpoh (2015) : “Ïeng khun ka Ri” na Na ki Ban ïar.
3. Banlam Kupar Lyngdoh (2022) : “Ka Sap” na Khmih Pynor.
Phawa, K.P. “Ka Jingpyrshah Synshar Nongwei u S.J. Duncan ha “Na u Lum Nga Peit”
bad “Ka Duitara”, Ka Syngkhong Jingtip, 2015, sla. 55-65.
Ki nognpule kin tip bad ïoh jinghikai halor ki tnat bapher bapher jong ka Parom
Mutdur kum ka khana lyngkot bad ki nobel.
Ki nongpule kin tip bad sngewthuh ruh ïa ka rukom bad jait jingroi jingsan jong ki
parom mutdur ha ka Ktien Khasi hapdeng ki snem 1968 to 1987.
Ki nongpule kin don ka jinglah ruh ban bishar bniah ïa ki parom mutdur da kaba
pyndonkam da ki sengnia bapher bapher.
Unit –I
Unit – II
Unit – IV
Bairo, Bandarilin. “Eroding Traditional Values: The Role of u Kñi (The Maternal uncle) in
present day society as depicted in Khasi Short Stories.” Tribal Literature of North-East India.
Ed. Badaplin War. Shillong: SMS Hi- Tech Impression, 2009.
Bairo, Bandarilin. “Katto Katne Ki Syrtap Jingmut ha ka KhanaLyngkot U Men Mali.” Ka
Thwet Jingstad (Quest for Knowledge) Vol. II.No. 3. Shillong, 2013.
Khymdeit, Marbhador M. “Ki Snap ka fantasy ha ki khana U Don Putit jong u D.S.
Khongdup.” Ka Thwet Jingstad (Quest for Knowledge) Vol. II.No.1. Shillong, 2010.
Majaw, S.S. “U Tynshop-Pdeng ha u Don Putit Bad U Khlieh Ka Khnap Masi.”
Ki Syrwet Jingshai. Shillong: Sawlyer Press, Shillong, 1982.
Nonglait, D.R.L. “Development of Khasi fiction.” Literary Criticism and Fiction in
Khasi. SMS Hi- Tech Impression, Shillong, 2005.
Shangpliang, J.S. Leslie Harding Pde as a Novelist. Shillong: Akashi Book Depot, Shillong,
1988.
Sten, H.W. “U Men Mali.” U Prew. Shillong: Don Bosco Press, Shillong, 1985.
Swer, B.L. “Ki Khana Lyngkot.” Ki Sla Na Mynwei. DeoGratias-DTP, Shillong, 2003.
Ki jingthmujongkaphang pule:
Ïa kane ka phang pule la saiñdur ba ki nongpule kin sngewthuh shai ha kaba ïadei bad ki snap
jinglong jong ka Ktien bad ban sngewthuh ïa ki symboh jingmut ba kham tynrai eh jong ka
ktien. Kane ka phang pule la saiñdur ruh ban kham tip bad sngewthuh shuh shuh halor ki
lyngkha pule jong ka ktien kiba kynthup ïa ka Morphology, Syntax bad Semantics.
Ki nongpule kin tip bad sngewthuh halor ki symboh jingmut ba kham tynrai eh jong
ka ktien
Ki nongpule kin tip kham bha ruh halor ki snap jinglong jong ka ktien n aka liang ka
lyngkha pule ïa ka Ktien (Linguistics)
Ki nongpule kin ïoh jingtip ka kham bniah ha ka liang ka jingpule ïa ki tnat bapher
bapher jong ka ktien kata ka Morphology, Syntax bad Semantics.
Unit I:
Definition and Scope of Linguistics; Khasi orthography, Characteristics of Natural
Human Language.
Unit II:
1. Diachronic and Synchronic Linguistics; Langue, Parole; Signifier, Signified,
Syntagmatic and Paradigmatic Relations; Linguistic Competence and Performance.
Unit III:
1. Concept of Morpheme- free and bound morpheme; Inflectional and Derivational
Morphology; Word formation processes; Compounding, Affixation.
Unit IV:
1. Adverbs, Natural and Grammatical gender in Khasi,
2. Conceptual and Associative Meanings; Lexical Relations.
Sten, H.W. Ka Jingroi Jingsan Ka Khasi Fiction Part I & Part II, Gratus Publication New
Trenches Trace, Shillong. 2009.
---. “Semantics” na Ka Thwet Jingstad (Quest For Knowledge) Vol.4. No. 3. Shillong,
2020.
---. “The gender system of Khasi: A Study of Three Dialects.” Austro-Asiatic Linguistics.
Eds J . War, Shailendra Kumar S.A. Lyngdoh and B. Khyriem. EBH Publishers,
Shillong, 2008.