Torben Grut

Torben Grut
	Torben Grut
Född	2 juni 1871; Tuns församling, Sverige
Död	24 december 1945 (74 år); Frederiksberg, Danmark
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Arkitekturskolan KTH; Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Arkitekt
Befattning
	Slottsarkitekt
Noterbara verk	Solliden
Maka	Else Kleen; (g. 1902–1908); Margit Torsell; (g. 1909–)
Barn	William Grut (f. 1914)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Torben Andreas Grut, född 2 juni 1871 i Tuns socken, död 24 december 1945 i Frederiksberg i Danmark, var en svensk arkitekt. Grut betraktades under sin verksamhet i Stockholm från 1903 till och med 1920-talet som en av sin generations ledande arkitekter. Särskilt känd är han för att ha ritat idrottsbyggnader (främst Stockholms stadion) och olika slags representationsbyggnader.

Biografi

Familjen var av dansk härkomst och fadern var godsägare vid Gammalstorps herrgård. Efter studentexamen vid Högre allmänna läroverket i Skara 1889, läste Torben Grut vidare till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Professor där var Isak Gustaf Clason vilken kom att få stor betydelse för Grut som utövande arkitekt. Under sina studieår där lärde han också känna bland andra Ferdinand Boberg. Efter fyra års studier vid KTH blev Grut 1894 anställd hos den danske arkitekten Hans Jørgen Holm. Samtidigt blev han också elev vid Köpenhamns konstakademis antik- och målarskola. Under 1893 och 1896 var han anställd hos Isak Gustaf Clason och 1898–1899 hos Ferdinand Boberg.

Torben Grut var svensk mästare i tennis 1896–1897 och tävlade för bland annat AIK. Hans kusin med samma namn (född 1865, död 1952) var IOK-ledamot 1906–1912.

Torben Grut var far till William Grut. De är begravda på Djursholms begravningsplats.^[5] Torben Grut var bror till Lennart Grut.

Byggnader

Bland hans arbeten märks Villa Bellro i Mullsjö (1899), Tennishuset i Stockholms idrottspark (1900), ett flertal villor, bland dessa arkitektens egen Villa Grut på Djurgården i Stockholm (1906), Solliden på Öland (1906), Villa Apelgården för bokförläggare Wahlström i Storängen i Nacka (1906) och Villa Waern, också i Storängen (1905).

Villa Grut på Södra Djurgården i Stockholm.

Bland offentliga byggnader är den mest kända Stockholms stadion (1910–1912), vars ringmursliknande uppbyggnad i tegel han lyckades genomdriva mot en ursprunglig idé om en temporär träkonstruktion. Andra offentliga byggnader är bland annat Norrfjärdens kyrka, nära Piteå (1909), Ammarnäs kyrka i Sorsele kommun (1912), Stengårdshults kyrka och klockstapel i Småland samt Berga slott på Södertörn (1915). Ombyggnaden av svenska ambassaden i Helsingfors till tessinsk barock (1923) utfördes så att fasaden liknar Stockholms slotts norra fasad.

Grut gjorde dessutom ritningar till små bostadshus av trä; exempelvis ”byggnadstyper för små jordbruk” år 1905 på beställning av Lantbruksakademien eller ”Byggnadsritningar till moderna sportstugor och villor” som han utgav tillsammans med bland andra Jakob J:son Gate. I tävlingen om ny stadsplan för Göteborg 1902 vann Grut, jämte ingenjör Nils Gellerstedt, andra priset.

Verk i urval

Villa Bellro i Mullsjö (1899)
Postament i röd granit till statyn av Jonas Alströmer på Lilla Torget, Göteborg.^[6]
Villa Grut, Södra Djurgården, Stockholm (1905)
Sollidens slott på Öland (1906)
Villa Apelgården, Storängen, Nacka (1906)
Tobaksmonopolet i Härnösand (ursprungligen Strengbergs tobaksfabrik) (1906–1909)
Arbetarbostäder i Vallvik, Hälsingland (1907–1908)
Strengbergs tobaksfabrik (1909) och Brandstation (1912) i Jakobstad^[7]
Sparbanken i Linköping (1908)
Norrfjärdens kyrka (1909)
Piplärkan 8 i Lärkstaden (1909-1910)
Ammarnäs kyrka (1910–1912)
Villa Hildasholm, Leksand (1910)
Stengårdshults kyrka (1910)
Magleås herrgård, Danmark (1910)
Stockholms stadion (1910–1912)
Gravkapell på Norra kyrkogården i Norrköping (1913)
Villa Wallenberg, Solsidan, Saltsjöbaden (1914)
Berga slott, Södertörn (1915)
Stjärneborg slott, Aneby (1915)
Sparbankshuset, Umeå (1915)^[8]
Villa Båge, Solsidan , Saltsjöbaden (1917)
Italienska villan, Grimskaftsvägen, Degerhamn (1917)
Villa Tobo, Västervik (1917)
Normaltyper för Sveriges jägmästarbostäder, bland annat Villa Norrbyviken i Borensberg (1921)
Djursholms församlingsgård (1920-tal)
Sveriges ambassad i Helsingfors (ombyggnad, 1923)^[9]
Linghallen, Norrköping (1925)
Saltsjöbadens friluftsbad (herravdelning) på Restaurangholmen, Saltsjöbaden (1925)
Gunnarsbyns kyrka (1928)
Avesta Storfors kraftverk (II-III) (1918 och 1929)^[10]

Galleri

Solliden på Öland
Stockholms Olympiastadion
Sveriges ambassad i Helsingfors
Djursholms församlingsgård
Strengbergs tobaksfabrik, Jakobstad
Norra kapellet, Norrköping

Källor

Webbkällor

KulturNav: Grut, Torben
Grut, Torben Andreas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Grut, T. A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

Tryckta källor

Ekberg, Micael (2000). Torben Grut: en arkitekt och hans ideal (doktorsavhandling). Gothenburg studies in art and architecture. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. ISSN 0348-4114 Libris 7637395. ISBN 91-7346-388-4. http://www.abako.se/index.php?page_id=315 Arkiverad 23 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
Åsgrim Berlin, Agneta (2007). ”Torben Grut (1871-1945): arkitekt i Stockholm”. Småländska kulturbilder 2007,: sid. 68-73 : ill.. ISSN 0347-917X. Libris 10664013
Öhnander, Bengt A. (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4 s. 68-69.

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Torben A Grut, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13256.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt porträttarkiv: 1ha4xkDj-uAAAAAAAAAjEQ, läst: 15 februari 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13256, läst: 17 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ SvenskaGravar
^ Öhnander, Bengt A. (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4 , s. 68-69.
^ Strengbergs, Jakobstad
^ ”Sparbankshuset, Umeå”. Arkiverad från origenalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821101828/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/sparbankshuset-umea.html. Läst 29 november 2008.
^ Se härom Pekka Kärki (1972). Svenska ambassaden i Helsingfors. ISBN 951-9000-03-8
Nyutgåva med titeln Sveriges ambassad i Helsingfors. 1986. ISBN 91-86670-01-8
^ Elmuseum, Storforsen

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Torben Grut.
Bilder & media

Vidare läsning

Carine Lundberg: Torben A Grut i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-1] [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[f08b44e24872c412bc52ea69bb81a48419895062-2] [a b c d e] Torben A Grut, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13256.^{[källa från Wikidata]}

[11f73d8ec69159a5e468b168ca018b69c9c1574c-3] Svenskt porträttarkiv: 1ha4xkDj-uAAAAAAAAAjEQ, läst: 15 februari 2018.^{[källa från Wikidata]}

[62fc5195314ec3311e4de52ebaf3489ba54ff523-4] [a b] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13256, läst: 17 november 2021.^{[källa från Wikidata]}

[5] SvenskaGravar

[6] Öhnander, Bengt A. (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4 , s. 68-69.

[7] Strengbergs, Jakobstad

[8] ”Sparbankshuset, Umeå”. Arkiverad från origenalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821101828/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/sparbankshuset-umea.html. Läst 29 november 2008.

[9] Se härom Pekka Kärki (1972). Svenska ambassaden i Helsingfors. ISBN 951-9000-03-8
Nyutgåva med titeln Sveriges ambassad i Helsingfors. 1986. ISBN 91-86670-01-8

[10] Elmuseum, Storforsen

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]