fartyg

Swedish

Etymology

fara +‎ tyg, like German Fahrzeug, Dutch vaartuig

Pronunciation

• Audio:

  (file)

• Rhymes: -yːɡ

Noun

fartyg n

1. a ship or boat, a vessel

Declension

Declension of fartyg

		nominative	genitive
singular	indefinite	fartyg	fartygs
	definite	fartyget	fartygets
plural	indefinite	fartyg	fartygs
	definite	fartygen	fartygens

Synonyms

• båt
• färja
• flytetyg
• skepp

Derived terms

• atomfartyg
• bevakningsfartyg
• borrfartyg
• bulkfartyg
• containerfartyg
• depåfartyg
• eldunderstödsfartyg
• elevfartyg
• eskortfartyg
• fartygskapten
• fiskefartyg
• forskningsfartyg
• fraktfartyg
• fångstfartyg
• följefartyg
• förbindelsefartyg
• förrådsfartyg
• galärfartyg
• gasfartyg
• handelsfartyg
• hangarfartyg
• hjälpfartyg
• kadettfartyg
• kaparfartyg
• konvojfartyg
• krigsfartyg
• kryssningsfartyg
• kyllastfartyg
• landstigningsfartyg
• landsättningsfartyg
• lasarettsfartyg
• lastfartyg
• linjefartyg
• logementsfartyg
• luftfartyg
• luftkuddefartyg
• marinfartyg
• minfartyg
• moderfartyg
• motorfartyg
• mätningsfartyg
• oceanfartyg
• oljebekämpningsfartyg
• oljefartyg
• passagerarfartyg
• patrullfartyg
• roll-on/roll-off-fartyg
• rorofartyg
• räddningsfartyg
• segelfartyg
• servicefartyg
• sjömätningsfartyg
• sjöräddningsfartyg
• sjörövarfartyg
• skolfartyg
• småfartyg
• stridsfartyg
• syskonfartyg
• systerfartyg
• tankfartyg
• torrlastfartyg
• traditionsfartyg
• trampfartyg
• transportfartyg
• träfartyg
• trängfartyg
• valfångstfartyg
• ytfartyg
• ytstridsfartyg
• ångfartyg
• örlogsfartyg
• övervattensfartyg

 

References

• fartyg in Svensk ordbok (SO)
• fartyg in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• fartyg in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• fartyg in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)