Jump to content

Keyllys Menai

Co-ordnaidyn: 53°10′50″N 4°14′00″W / 53.18056°N 4.23333°W / 53.18056; -4.23333
Ass Wikipedia.

53°10′50″N 4°14′00″W / 53.18056°N 4.23333°W / 53.18056; -4.23333

Jeeaghyn magh er y cheyllys veih Moan, jeeaghyn ayns troa Gwynedd, lesh Droghad Britannia da'n chlee.

She keyllys eh Keyllys Menai (Bretnish: Afon Menai; Baarle: Menai Strait). T'eh scarrey yn ellan Moan veih Gwynedd er mooar-heer Vretyn. T'eh soit eddyr Baie Caernarfon 'sy neear yiass as Baie Conwy 'sy niar hwoaie, daa ghullad jeh Mooir Vannin. Ta'n keyllys mysh 25 km (16 mi)[1] er lhiurid as, er lheead, t'eh eddyr 400 meadaryn (1,300 ft) eddyr Doon Belan as Kione Abermenai dys 7.5 kilomeadaryn (4.7 mi) eddyr Ynys Seiriol (Baarle: Puffin Island) as Penmaenmawr.[1] Ta shiartanse d'ellanyn soit 'sy cheyllys, goaill stiagh Ynys Tysilio (Bretnish: Church Island), raad ta Keeill Tysilio soit.

Ta Droghad Croghit y Borth (Bretnish: Pont Grog y Borth; Baarle: Menai Suspension Bridge), va troggit ayns 1826 rere kiaddey ec Thomas Telford as ta gymmyrkey yn raad A5, as Droghad Britannia (Bretnish: Pont Britannia; Baarle: Britannia Bridge), droghad aae thruss ta gymmyrkey Preeu-linney Vretyn Hwoaie as y raad A55, goll tessen y cheyllys. She aachummey jeh droghad raad yiarn feddanagh va troggit ayns 1850 rere kiaddey ec Robert Stephenson t'eh, agh v'eh jeeill vooar jeant da rere aile ayns 1970.

Imraaghyn

[reagh | edit source]
  1. a b "Menai Strait (BMLSS Information)". www.glaucus.org.uk.
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy