Yxskaftkälen: Skillnad mellan sidversioner

	Yxskaftkälen
	By
	Yxskaftkälen 2018, vy mot norr.
	Smeknamn: Yxis [källa behövs]
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Strömsunds kommun
Distrikt	Gåxsjö
Koordinater	63°46′59″N 15°13′08″Ö / 63.783°N 15.219°Ö
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Strömsund
Postnummer	833 92
Riktnummer	0644
Geonames	2661902
	Yxskaftkälens läge i Jämtlands län Yxskaftkälens läge i Jämtlands län
	Wikimedia Commons: Yxskaftkälen

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 30 april 2023 kl. 15.02

Yxskaftkälen är en by i Gåxsjö distrikt (Gåxsjö socken), Strömsunds kommun i Jämtland. Byn, som ligger 407 meter över havet, är en typisk så kallad höghöjdsby. Yxskaftkälen är belägen i Gåxsjö distrikts nordöstra del och gränsar till Ströms distrikt och Hammerdals distrikt.

Storskifteskarta över Yxskaftkälen, upprättad 1792 av lantmätare Martin Sunding.

Historia

Ortnamnet Yxskaftkälen kommer från ordet käl, med betydelsen 'skogbeklädd höjd (ås) på utmark',^[1] och förleden yxskaft, med syftning på att där fanns bra ämnen till yxskaft.

Yxskaftkälen grundades 1758.^[2] Byn låg ursprungligen inom Hammerdals socken, men kom sedan Gåxsjö byggt egen kyrka 1886 att bilda Gåxsjö församling och Gåxsjö landskommun. Några av gårdarna i byns norra och östra delar (Norra Ruven, Öhntorpet, Björnålund och Bränntorpet) är dock belägna inom Ströms och Hammerdals socknars gränser.

I äldre tider räknades området som avradsland, kallat "Elvflolandet". Begreppet avradsland innebar kronoskog, som fick nyttjas mot en årlig skatt, så kallad avrad. I de äldre källorna från 1600- och 1700-talen omnämns att bönder från Fagerdal, Gisselås och Sikås arrenderade marken för bete.

Den första nybyggarna var avskedade ryttaren Zakris Ingelsson Bolling och hans kusin dragonen Zakris Nilsson Berggren från Jämtlands regemente med familjer, båda två härstammande från byn Åsen i Hammerdal. Dessa kom till Yxskaftkälen 1759 respektive 1760 (eller 1762). Bolling uppförde sin gård på byns högsta punkt, där en minnessten restes 1924. Samtida med dessa två nybyggare var även Olof Larsson Byström med familj, inflyttad omkring 1762. Erik Jonsson från Glösa i Alsens socken kom till Yxskaftkälen som nybyggare 1766. Byström och Berggren uppförde sina gårdar på ett gemensamt gårdstun intill Bollings gård. På platsen för dessa gårdar ligger numera gården Yxskaftkälen 2:48 (under många år byns pensionat). Även Erik Jonsson uppförde sin gård nära de andra tre gårdarna. Efter två förödande bränder, den sista i april 1817, flyttades emellertid dessa gårdar ut till andra lägen inom vardera inägoskifte. Erik Jonssons gård utgör ursprunget till Flygaregården och Västat. Zakris Bollings gård utgör ursprunget till bland annat nuvarande Östat och Zakris Östat-gården. Zakris Berggrens gård utgör ursprunget till bland annat Hjortgården och Hjort-Erik-gården. Olof Byströms gård utgör ursprunget till bland annat Länsmansgården och Röstgården.

Under 1770-talet kom ytterligare nybyggare till Yxskaftkälen: 1770 Olof Johansson, 1772 Lars Jonsson, 1772 Hindrik Estensson, 1775 dragonen Erik Högberg, 1775 Nils Jonsson Flygare (övertog Erik Jonssons gård) och 1778 Johan Olofsson. Zakris Ingelsson Bolling delade sitt hemman 1775 varvid sonen Jöns övertog den gamla gården och sonen Jon uppförde den nya gården drygt 300 meter sydöst.

Bland de äldsta nu kvarvarande gårdarna på ursprunglig plats kan nämnas: Riktgården (uppbyggd 1775 av Erik Högberg), Sven Jönsa-gården (uppbygd 1790 av Nils Olofsson Fyrberg), Stunndals-Ola-gården (uppbyggd omkring 1770 av Lars Jonsson), Östergärdes-gården (uppbyggd 1775 av Jon Zakrisson), Hans Erssa-gården (uppbyggd 1778 av Johan Olofsson) och Zakrisgården (uppbyggd omkring 1770 av Olof Johansson).

Den äldsta kartan över Yxskaftkälens är från 1789 och togs fram i samband med skatteläggningsberedning. Byns åbor (hemmansägare) var då vid tillfället: Jöns Zakrisson, Jon Zakrisson, Jonas Zakrisson, Pehr Pehrsson, Nils Jonsson, Jon och Johan Olofssöner, Hans Andersson, Sven Ersson och Hindrik Estensson.

I samband med storskifte av inägorna 1792 (då varje gård fick sina inägoskiftesgränser fastställda) upprättades ytterligare kartor över byn vilken vid denna tid hade nio åbor: Jöns Zakrisson (Litt. A ½ tunnland), Nils Olofsson (Litt. B ½ tunnland), Jon Zakrisson (Litt. C 1 tunnland), Pehr Hemmingsson (Litt. D 1 tunnland), Olof Olofsson Byström (Litt. E 1 tunnland), Nils Jonsson Flygare (Litt. F 1 tunnland), Jon Olofsson (Litt. G 1 tunnland), Johan Olofsson (Litt. H ½ tunnland), Hans Andersson Östedt (Litt. I ½ tunnland), Olof Jonsson Stugendahl (Litt. K ½ tunnland), Hindric Estensson (Litt. L ½ tunnland)

Uppmätning av Yxskaftkälen inför laga skifte skedde 1823 och fastställdes 1834 och 1835. Den 24 februari 1836 fastställde avvittringsrätten de nya gränserna. Genom hemmansklyvningar hade flera nya gårdar skapats sedan tiden för storskiftet. Skiftesgränserna som skapades ligger till grund för dagens fastighetsgränser. I samband med skiftesreformen indelades även byns gårdar, då sexton till antalet, (vilka numreras littera A–P) i fem stamhemmen (1-5). Också denna numrering är ursprunget till dagens fastighetsbeteckning.

Laga skiftes-reformen fick följden att flertalet av byns fäbodar fick flyttas till nya lägen. Flera fäbodvallar låg utmed Öjån, som ligger tre-fyra kilometer västsydväst om byn. Vid Storöjbrännbodarna byggdes en vattendriven kvarn och såg på 1840-talet, vilken var i drift in på 1900-talet.

Yxskaftkälens "storhetstid" kan sägas ha inträffat omkring 1920–1940, då byn hade uppemot 300 invånare. Omkring 1920 fanns 84 ladugårdar med mjölkproduktion i byn. Under 1930-talet kom bättre vägförbindelser till byn, så kallade AK-vägar, vilka drogs mot Gåxsjö–Hammerdal och Bredkälen–Strömsund. Detta underlättade bland annat för byns invånare att ta sig till Gåxsjö kyrka, dit man tidigare fått färdats på dåliga kärrvägar över myren Älgflon. Under 1940-talet började förändringar i byn göra sig märkbara, med bland annat ett sjunkande invånarantal. Samtidigt upphörde fäbodbruket till följd av mejeriernas tillkomst och mekaniseringen inom jordbruket. Slåttermarkerna och myrodlingarna i byns utkanter upphörde brukas under 1960- och 70-talen.

Affärer har funnits i Yxskaftkälen från 1870-talet och framåt. Det var lanthandlare som fanns på gårdarna i byn. Mellan 1940 och 1964 fanns också en Konsum-affär. Efter dess nedläggning kom affären att drivas i enskild regi i ytterligare sex år, innan den slutligen upphörde.

Yxskaftkälen hade egen skola 1884–1970. Både det äldre skolhuset (byggt 1884) och det nyare (byggt 1949) är bevarade med nya funktioner som gudstjänstlokal (EFS) respektive snickeri (Lusthuset).

Telefon kom till Yxskaftkälen 1890 och elektricitet 1920. Vägbelysning, som finansierats av byinvånarna själva, sattes upp 1969. Mellan 1914 och 1968 fanns även poststation.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Yxskaftkälen 1860–2023

År			Folkmängd
1860			151
1880			216
1890			262
1900			246
1910			226
1930			266
1940			294
1950			212
1960			208
1970			127
1980			118
1990			101
2023			77
Anm: Källor:ArkivDigital, ratsit.se.

Historiska bilder

Avtäckningen av byns minnessten 5 juli 1924, med folkskolläraren H. Hamrén, född i Yxskaftkälen, som högtidstalare.
Kolorerat flygfoto över Yxskaftkälen 1937.
Flygfoto över Yxskaftkälen 1967.
Vy över byns sydvästra delar i mitten av 1970-talet.

Äldre bebyggelse

Zakrisgårdens gamla mangårdsbyggnad, årtalsmärkt 1844.
Hans Erssa-gården. Mangårdsbyggnaden troligtvis uppförd på sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal.
Östergärdes-gårdens gamla mangårdsbyggnad, årtalsmärkt 1803.
Härbren

Byn idag

En avelsgård är i drift. Byns ursprungliga odlingslandskap hålls öppet vilket gör Yxskaftkälen till en värdefull plats i kulturgeografiskt avseende. Markerna runt byn domineras av låglänta tall- och granskogar och vidsträckta myrmarker. Dessa områden har på sina ställen en varierande och artrik flora.

I byn finns Lusthuset, en utomhusanläggning med vattenträdgård och modelljärnväg. Den senare marknadsförs under namnet Yxskaftkälens järnvägar. Där finns även en mindre kiosk med servering.^[3]

Nutida bilder

Minnesstenen.
Vy över byns sydvästra delar.
Bygatan mot nordväst.
Öjån.

Källor

År som gått:Yxskaftkälens historia 1758–1995 (utarbetad av en studiecirkel om Yxskaftkälens historia), 1995

Noter

^ Flemström, Bertil (1983). Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4
^ Minnesstenen (1924) i Jamtlis bildarkiv
^ ”Lusthuset”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/3588.html. Läst 2 mars 2023.

Litteratur

Olof Stugendal, Krönika över Yxskaftkälens by vid 200-årsjubileet den 6 juli 1958, (dupl.), 1958
Yxskaftkälen: en by i Jämtland, Hjalmar Strömerskolan, 1976

Externa länkar

Yxskaftkälen (historia, notiser) i Sikås-Bulletinen
Bilder i Jämtlands läns museums bildarkiv

[1] Flemström, Bertil (1983). Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4

[2] Minnesstenen (1924) i Jamtlis bildarkiv

[3] ”Lusthuset”. www.stromsund.se. https://www.stromsund.se/3588.html. Läst 2 mars 2023.

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 63: / Rad 63: @@
 Laga skiftes-reformen fick följden att flertalet av byns [[fäbod]]ar fick flyttas till nya lägen. Flera fäbodvallar låg utmed [[Öjån]], som ligger tre-fyra kilometer västsydväst om byn. Vid Storöjbrännbodarna byggdes en vattendriven kvarn och såg på 1840-talet, vilken var i drift in på 1900-talet.
-Yxskaftkälens "storhetstid" kan sägas ha inträffat omkring 1920–1940, då byn hade uppemot 300 invånare. Omkring 1920 fanns 84 ladugårdar med mjölkproduktion i byn. Under 1930-talet kom bättre vägförbindelser till byn, så kallade [[AK-väg]]ar, vilka drogs mot [[Gåxsjö]]–[[Hammerdal]] och [[Bredkälen]]–[[Strömsund]]. Detta underlättade bland annat för byns invånare att ta sig till [[Gåxsjö kyrka]], dit man tidigare fått färdats på dåliga kärrvägar över myren Älgflon. Under 1940-talet började förändringar i byn göra sig märkbara, med bland annat ett sakta sjunkande invånarantal. Samtidigt upphörde fäbodbruket till följd av mejeriernas tillkomst och mekaniseringen inom jordbruket. Slåttermarkerna och myrodlingarna i byns utkanter upphörde brukas under 1960- och 70-talen.
+Yxskaftkälens "storhetstid" kan sägas ha inträffat omkring 1920–1940, då byn hade uppemot 300 invånare. Omkring 1920 fanns 84 ladugårdar med mjölkproduktion i byn. Under 1930-talet kom bättre vägförbindelser till byn, så kallade [[AK-väg]]ar, vilka drogs mot [[Gåxsjö]]–[[Hammerdal]] och [[Bredkälen]]–[[Strömsund]]. Detta underlättade bland annat för byns invånare att ta sig till [[Gåxsjö kyrka]], dit man tidigare fått färdats på dåliga kärrvägar över myren Älgflon. Under 1940-talet började förändringar i byn göra sig märkbara, med bland annat ett sjunkande invånarantal. Samtidigt upphörde fäbodbruket till följd av mejeriernas tillkomst och mekaniseringen inom jordbruket. Slåttermarkerna och myrodlingarna i byns utkanter upphörde brukas under 1960- och 70-talen.
 Affärer har funnits i Yxskaftkälen från 1870-talet och framåt. Det var [[lanthandel|lanthandlare]] som fanns på gårdarna i byn. Mellan 1940 och 1964 fanns också en [[Konsum]]-affär. Efter dess nedläggning kom affären att drivas i enskild regi i ytterligare sex år, innan den slutligen upphörde.