Hoppa till innehållet

Émile Benveniste

Från Wikipedia
Émile Benveniste
Född27 maj 1902[1][2][3]
Aleppo[4]
Död3 oktober 1976[1][2][5] (74 år)
Versailles[4]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
SysselsättningSpråkvetare[6], sociolingvist, universitetslärare[7]
ArbetsgivareÉcole pratique des hautes études
Collège de France (1937–1972)[7]
Utmärkelser
Prix Volney (1937)
Redigera Wikidata

Émile Benveniste, född 27 maj 1902 i Aleppo, död 3 oktober 1976 i Paris, var en fransk lingvist, semiotiker och iranist. Han var professor i lingvistik vid Collège de France från 1937 till 1969. Benveniste är känd för sin forskning om språkvetenskap och i synnerhet indoeuropeiska språk.

Émile Benveniste föddes i en sefardisk judisk familj. Fadern skickade den unge Émile till en rabbinskola i Marseille. Benveniste träffade dock indologen Sylvain Lévi, verksam vid Collège de France, som introducerade honom för Antoine Meillet, en av lingvisten Saussures elever.[8] Benveniste avlade doktorsexamen med en avhandling om indoeuropeiska språk och blev professor 1937.

  • Essai de grammaire sogdienne, t. II: Morphologie, syntaxe et glossaire, 1929
  • Les infinitifs avestiques, 1935
  • Origines de la formation des noms en indo-européen, 1936
  • Noms d'agent et noms d'action en indo-européen, 1948
  • Hittite et indo-européen: études comparatives, 1962
  • Problèmes de linguistique générale, t. 1, 1966
  • Problèmes de linguistique générale, t. 2, 1974
  • Le Vocabulaire des institutions indo-européennes, 2 tomes, 1969
  • The Persian religion, according with the chief Greek texts, 1974
  • Baudelaire, 2011
  • Dernières Leçons: Collège de France 1968 et 1969, 2012
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69p505n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: benveniste-emile.[källa från Wikidata]
  3. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 113197, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] dödsattest, s. 7, läs online, läst: 19 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 6970.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 122921890, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dosse, sid. 42
  • Dosse, François (1997) (på engelska). History of Structuralism. Vol. 2, The Sign Sets, 1967–present. Minneapolis, Minnesota: University of Minnesota Press. sid. 42–53. ISBN 0-8166-2370-8 
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy