Alfred Werner
Alfred Werner  | |
 Alfred Werner, 1914. | |
| Född | 12 december 1866[1][2][3] Yo no sé qué me pasó eller Mulhouse[4] |
|---|---|
| Död | 15 november 1919[5][1][2] (52 år) Zürich[6] |
| Begravd | Rehalpkyrkogården[7] |
| Medborgare i | Schweiz[8] och Frankrike[8] |
| Utbildad vid | ETH Zürich Zürichs universitet  |
| Sysselsättning | Kemist[9], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Zürichs universitet |
| Maka | Emma Werner |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi (1913)[10][11] | |
| Redigera Wikidata | |
Alfred Werner, född 12 december 1866, död 15 november 1919, var en schweizisk kemist.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Werner var professor vid Zürichs universitet. Han studerade inom sin forskning främst bindningsförhållanden och stereokemi hos komplexa föreningar och räknas som grundare av den moderna koordinationsläran. För sina upptäckter om oktaedrisk konfiguration av övergångsmetallkomplex fick han Nobelpriset i kemi år 1913.[12]
1905 angav Werner det 32 kolumner stora periodiska system vi har idag, baserat på antal protoner (grupper) och antal elektronskal (perioder). Han byggde sitt system med matematiska metoder, han kände inte till atomernas uppbyggnad. [13] Utseendet på hans system fick sin förklaring först senare, efter att Ernest Rutherford 1911 presenterat sin modell av atomen som en liten positivt laddad kärna omgiven av negativt laddade elektroner, och Niels Bohr 1913 förklarat elektronernas energinivåer med sin kvantmekaniska atommodell. Werner löste de problem som fanns i John Newlands, Lothar Meyers och Dimitrij Mendelejevs tidigare system från 1860-talet. I deras system var det besvärligt att placera de s. k. sällsynta jordartsmetallerna, lantanoider och aktinoider, ämnen som numera utgör f-blocket. [14]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Werner, Alfred i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Wernertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j40329, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: alfred-wernernationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk2015876294, läst: 25 augusti 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вернер Альфред”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вернер Альфред”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-zuerich.ch .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Libris, 23 oktober 2012, Libris-URI: zw9cgj0h3ks7t57, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1913 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
- ^ Mikhail V. Kurushkin (4 november 2019). ”Alfred Werner: Overlooked Genius of the Periodic System”. Chemistry Europe - European Chemical Societies Publishing. https://chemistry-europe.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/chem.201904321. Läst 7 september 2022.
- ^ Pais, Abraham (1988). ”Atomic structure and spectral lines”. Inward Bound – Of Matter and Forces in the Physical World. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-851997-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
|