Antoine Becquerel

Antoine César Becquerel
	Antoine César Becquerel
Född	Antoine César Becquerel; 7 mars 1788; Châtillon-Coligny, Frankrike
Död	18 januari 1878 (89 år); Paris femte arrondissement, Frankrike
Begravd	Châtillon-Coligny
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	École polytechnique
Sysselsättning	Fysiker, politiker, ingenjör, universitetslärare, kemist
Befattning
	President, Franska vetenskapsakademin (1838–1838); Ledamot av departementsstyrelse i Frankrike, Châtillon-Coligny (1847–1870)
Arbetsgivare	Muséum national d'histoire naturelle; École polytechnique
Barn	Louis Alfred Becquerel (f. 1814); Edmond Becquerel (f. 1820)
Utmärkelser
	Copleymedaljen (1837); Utländsk ledamot av Royal Society (1837); Kommendör av Hederslegionen (1865); Eiffeltornets 72 ingraverade namn
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Antoine César Becquerel, född 7 mars 1788 i Châtillon-Coligny, död 18 januari 1878 i Paris, var en fransk fysiker.

Becquerel blev 1808 officer i ingenjörkåren och deltog som sådan i spanska kriget 1810–1812. Kort därefter anställdes han som undervisningsinspektör vid École polytechnique, men användes dock fortfarande i militära uppdrag och deltog i 1814 års fälttåg. Sedan 1815 ägnade han sig uteslutande åt fysiska undersökningar och lärarverksamhet. År 1837 blev han lärare vid Muséum d'histoire naturelle. Becquerel blev ledamot av Franska vetenskapsakademien 1829 och Fellow of the Royal Society 1837. Han tilldelades Copleymedaljen sistnämnda år. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

I sitt främsta verk "Traité expérimental de l'électricité et du magnétisme, et de leurs phénoménes naturels" (1834–1840) framställde han kritiskt och systematiskt såväl de av andra dittills-gjorda rönen på elektricitetens och magnetismens fält som de av honom själv gjorda upptäckterna. Dessutom författade Becquerel (stundom med sin son Edmond som medarbetare) åtskilliga andra fysiska verk. Bland hans vetenskapliga forskningar bör särskilt nämnas undersökningarna om de elektriska egenskaperna hos turmalinen, om metallernas ledningsförmåga, om värmets verkningar hos dåliga värmeledare och om frambringandet av elektricitet genom kontakt mellan olika stycken hos samma metall.

Källor

Noter

^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//161/76, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: becquerelan.^{[källa från Wikidata]}
^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 1370, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w65z26dn, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: becquerel-antoine-cesar, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0008595 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ RKDartists, RKDartists-ID: 448557, läst: 25 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Adolf Rabinovitj, Беккерель, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 5, 1927.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 29, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.toureiffel.paris .^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Becquerel, 1. Antoine César i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Antoine Becquerel.
Bilder & media

[f8048d41da0cd31e577532e1e4e9e2348f931dc3-1] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//161/76, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[d9feb0833ae1ac3be15dc03ae31fa58bb82e0567-2] GeneaStar, GeneaStar person-ID: becquerelan.^{[källa från Wikidata]}

[5416385dba4f85160829f8706c7667b49d75a6c8-3] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 1370, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[626416084574f2e895038b5c0a91980b50e75698-4] SNAC, SNAC Ark-ID: w65z26dn, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[020ff633eec452fe1b828c7b271ef43c7767e1b1-5] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: becquerel-antoine-cesar, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[340ea321caa5ec02a49459aaaaabf61573a718ae-6] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0008595 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[ee08d37c4205a3615cbd34381a42a69c190ae82f-7] RKDartists, RKDartists-ID: 448557, läst: 25 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}

[645854f5b9817b8abec24329aa0d54c81332de2d-8] Adolf Rabinovitj, Беккерель, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 5, 1927.^{[källa från Wikidata]}

[51141e1514645682d6bef19e42d5903d35bb761e-9] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[35272abcf0e063f529f38a6f99bbea3ec85d2d4c-10] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 29, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d7d6263f5baee1e8d08ece0998713c5ad9051f27-11] äs online, www.toureiffel.paris .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Källor

Noter

Tryckta källor

Externa länkar

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.