Diskussion:Politisk filosofi

Varmt välkommen till denna filosofirelaterade sida Här håller Projekt filosofi på att förbättra en artikel med anknytning till filosofi. Du får väldigt gärna delta! Gå in på projektets sida om du vill gå med i projektet eller behöver tips och råd om filosofi.

Vinklad?

Användaren Bongoman hävdar att artikeln liknar det kommunistiska manifestet. Jag har försökt men har inte förstått hur man på allvar kan dra liknelsen. Kan någon hjälpa mig på traven? --Popperipopp 2 juli 2007 kl. 00.23 (CEST)

Jag konstaterar att artikeln förutom Marx och socialister tydligt anger liberaler som Locke, Mill, Rawls och Nozick samt även Poppers kritik av marxismen. Artikeln liknar inte på något sätt det kommunistiska manifestet. Hylas 2 juli 2007 kl. 10.17 (CEST)

Hänvisningen till Platon i stället för Aristoteles är förstås vinklad åt det hållet, och dessutom anakronisk. Dessutom saknas en stor lucka om konservatism och religionens betydelse för framväxten.//--IP 2 juli 2007 kl. 10.21 (CEST)

Vad är det för fel att hänvisa till Platon i en artikel om politisk filosofi? Platon är ännu levande i diskussionen och ofta mer diskuterad än Aristoteles. Platon är nog den som bäst beskriver en auktoritär regim. Det bör noteras att filosofer ofta läser äldre författare som samtida, att man ser Platon som en diskussionspartner, se t.ex. Anders Wedbergs filosofihistoria i tre band. Hylas 2 juli 2007 kl. 10.43 (CEST)

Läs mitt inlägg en gång till. Skriver jag att det är fel att alls hänvisa till Platon? Nej, det gör jag inte, och det blir mycket smidigare att diskutera, om du verkligen har den ansatsen, om man läser vad den andra skriver. Platon återupptäcktes under renässansen vid konciliet i Florens. Därför har han betydelse för renässansen och framåt. Då fanns det redan en etablerad politisk filosofi, men denna grundade sig på (dåliga översättningar av) Aristoteles, så t.ex. Augustinus och Thomas av Aquino. Att då bara nämna Platon, och dessutom skriva att han är den viktigaste, är varken sant eller politiskt neutralt.//--IP 2 juli 2007 kl. 11.06 (CEST)

Artikeln är alldeles för kort och saknar därför viktiga delar, jag håller med. Naturligtvis har Aristoteles och många andra en plats i de politiska idéernas historia, jag håller med där också. Att det mest betydande filosofiska verket under antiken utifrån vår värdering idag är Staten, är en högst rimlig synpunkt, det är nog till och med i närheten av sant. Att det finns politisk filosofi som inte bygger på Platon är sant. Att mycket från antiken föll i glömska är också sant, jag tror nog ändå att Platons påverkan var större på t.ex Augistinus och medeltiden än vad du anger. Så naturligtvis ska man inte bara nämna Platon, det största felet där är att artikeln är alldeles för kort. Kommentaren jag gav var egentligen riktad endast till frågan om artikeln liknade ett komunstiskt manifest. Att nämna Platon gör inte artikeln till ett kommunistiskt manifest. Hylas 2 juli 2007 kl. 12.04 (CEST)

Beskrivningen "kommunistiskt manifest" är en klar och onödig överdrift, men vinklingen genom urvalet, vem som får första och sista ordet, är alldeles uppenbar. Aristoteles kallade "Filosofen" ända till renässansen, någon lika viktig som han fanns inte. Aristoteles betydelse för liberalismen är ännu påtaglig, och inte Platon på samma sätt; den senare dock för postmodernismen. Ingen liberal skulle anse att artikelns emfas åt Platon är sann.//--IP 2 juli 2007 kl. 12.26 (CEST)

Problemet är återigen att artikeln är alldeles för kort, den måste byggas ut t.ex. med Aristoteles som en del av antiken. På samma gång skulle många liberaler ägna stor kraft åt Platon, Platon är nog den filosofi näst Marx som är viktigaste för en liberal att falsifera, se hur Karl Popper i det kanske viktigaste politiskfilosofiska verket under 1900-talet ägnar nästan allt kraft åt att kritisera Hegel, Marx och Palton. Notera också att artikeln ger kort hänvisning till Popper. Jag skulle nog säga att man på samma sätt skulle kunna beskriva artikeln som en tydligt liberal beskrivning av politisk filosofi med inflikningar av socialism för att ge objektivitet. Jag skulle nog också säga att Aristoteles som filosofen är en del av hög och senmedeltid, inte en del av vår tid och inte en del av antiken, jag tror också att det finns goda argument för att araberna i tidig medeltid kände Platon se t.ex engelsksrpåkiga Wp artikel om Averroes. Återigen, artikeln är alldeles för kort och naturligtvis borde Aristoteles vara med under Antiken. Samtidigt håller jag nog för Platons staten som ett av de mest betydande verken under antiken, även om Platon har fel och argumenterar för något som i tillämpning blir ondskefullt. Kanske borde fler liberaler bekanta sig mer med Platon och kanske även Poppers kritik av Platon. Så fyll gärna på artikeln med Aristoteles, men jag tycker att vi kan ta bort kommunistvarningen.Hylas 2 juli 2007 kl. 13.12 (CEST)

Att artikeln inte är komplett är sant, men den liknar inte det kommunistiska manifestet. Hylas 2 juli 2007 kl. 10.43 (CEST)

För att inte nämna att den saknar det orientaliska perspektivet... vilket väl är ännu mera anmärkningsvärt, faktiskt.//--IP 2 juli 2007 kl. 10.24 (CEST)

Vad skulle ett orientaliskt perspektiv bidra med? Och vad är grunddragen i ett orientaliskt perspektiv? Och varför är det anmärkningsvärt att det saknas?Hylas 2 juli 2007 kl. 10.43 (CEST)

Tja, nog har då jag fått lära mig att Ibn Khaldun, Konfucius, Manu, Chanakya med flera gjort stora och avgörande bidrag till den politiska filosofin, och föregripit den västerländska. Wp ska som bekant vara skriven med ett globalt perspektiv.//--IP 2 juli 2007 kl. 10.58 (CEST)

Jag kollade personerna du nämnde här på svenska Wikipedia. Endast Ibn Khaldun och Konfucius hade artiklar som antyder bidrag till den politiska filosofin. Men artiklarna beskriver inte bidragen tydligt. Jag är med på Wp ska vara med ett globalt perspektiv, men på samma gång ska man inte överdrivet kvotera in bidrag till historiens utveckling. Jag föreslår att den har tid och bakgrund skriver ett avsnitt om Ibn Khaldun och Konfucius i artikeln. Konfucius är idag mycket levande och har en renässans i Kina och skulle också därför väl försvara ett avsnitt i en översiktlig artikel om politisk filosofi. Det jag vill säga att är att jag är med på globalt perspektiv, men att man på samma gång ska ha samma eller liknande kritierier för att ta med Konfucius som Platon eller Edmund Burke. Å andra sidan kan jag ha fel på den punkten. Hylas 2 juli 2007 kl. 11.16 (CEST)

Se Arthashastra.//--IP 2 juli 2007 kl. 11.19 (CEST)

Jag har kollat in Arthashastra och säger inte mot. Men, på samma gång är det skillnad att skriva en omfattande historisk forskningsöversikt och en översiktlig artikel. I en översiktlig artikel kommer inte allt med. Och jag tror också att en översiktlig artikel bör spegla ungefär hur en översiktskurs på universiteten ser ut. Att ha ett globlat och orientaliskt perspektiv är rätt, men det bör göras med kvalitetsbedömning och fakta. Jag skulle föreslå att en artikeln om De politiska idéernas historia kan ha ett avsnitt Arthashastra som visar tidiga tankar på temat, eller att avsnittet om det pragmatiska politiska tänkande som Fursten handlar om också beskriver hur tankarna förebådats i Arthashastra. Jag har alltså inget mot ett globalt perspektiv, men känner att det bör göras med kvalitet och sammanhang och inte som en form av kvotering.Hylas 2 juli 2007 kl. 11.41 (CEST)

De politiska idéernas historia

I dagsläget liknar denna artikeln De politiska idéernas historia. Bör de slås ihop? Om inte, vilken bör den främsta skillnaden mellan dem vara? Jag anser själv att de inte bör slås ihop då det egentligen rör sig om två olika ämnen, åtminstone om man utgår från universitetens uppdelning i filosofi och idéhistoria. Bör man kanske skippa den politisk-filosofisk-historiska översikten i artikeln denna artikeln, alternativt skriva en kort sammanfattning och hänvisa vidare till den andra artikeln? --Popperipopp 2 juli 2007 kl. 21.08 (CEST)

Jag är för att det ska vara två ganska olika artiklar. Den ena behandlar framväxt och historia och den andra en översikt över ämnet. Jag tänker mig att artikeln om politisk filosofi behandla ungefär följande 1. diskussionen om Rawls och Nozick måste beskrivas. 2. Kommunitarism kontra liberalism. 3. Något om Marxism och anarkism. 4. Modernt konservativt tänkande. 5. Postmodernt tänkande. 6. Frankfurtskolan. 7. Feminstiska perspektiv i politisk filosofi. Kanske är det rätt att ge en kort historiks översikt. Hylas 2 juli 2007 kl. 23.05 (CEST)

Det låter som en bra plan. --Popperipopp 3 juli 2007 kl. 00.03 (CEST)

Jag skissade nyss upp en struktur på artikeln som jag tycker ser lovande ut. Är det något att bygga vidare på? --Popperipopp 4 juli 2007 kl. 00.12 (CEST)

Nu börjar det likna en artikel som behandlar politisk filosofi. Jag föreslår att vi bygger vidare på dem grundstrukturen. Hylas 4 juli 2007 kl. 09.41 (CEST)

Om man jämför denna artikel med marxisten Jonathan Wolffs lärobok, An introduction to Political Philosophy, kan man se att denna artikel följer materialet så när som på att den inte ens går in på de typiskt liberala frågeställningarna: frihetens locus, demokratins problem, naturtillståndet. Wolff behandlar också, till skillnad mot denna artikel, större konservativa, som Oakshott, samt kommer naturligtvis in på rättsfilosofin - trots allt används ju boken som kurslitteratur, fastän den är vinklad marxistiskt.//--IP 5 juli 2007 kl. 15.24 (CEST)

Eftersom den boken har några år på nacken berör den dock inte sentida intresseområden, som terrorism, undantagstillstånd, mångkultur, med mera. //--IP 5 juli 2007 kl. 15.27 (CEST)

Eftersom Wolff används vid universitetsstudier i politisk filosofi så måste det vara ett gott betyg. Men att kalla artikeln för marxism gör en misstänkt för att inte överhuvudtaget ha läst den då den inte innehåller mer än en mening om marxism. Om du vill skriva om konservatism så står det dig fritt. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 17.39 (CEST)

Observera "så när som på". Du har utelämnat en hel del från den boken, som du troligen har läst, eftersom begreppen till en del är tagna därifrån. Jämför man med den liberale Kymlickas frågeställningar i sin introduktionsbok, blir vinklingen ännu tydligare, och frågeställningarna synes omoderna. han tar upp frihetsbegreppet, rättvise- och rättighetsbegreppet, och samhällsbegreppet. Jag uppfattar vidare inte postmodernism som något som hör till den politiska filosofin, utan snarast till estetiken.//--IP 5 juli 2007 kl. 17.59 (CEST)

De strömningar som Kymlicka tar med i sin introduktion Contemporary Political Philosophy är utilitatrism, libertarianism, marxism, kommunitarism och feminism. Samtliga glömmer den globalt starka amerikanska nykonservatismen samt globaliseringsrörelsen.//--IP 5 juli 2007 kl. 18.03 (CEST)

Att jag har "utelämnat en hel del från boken" beror på att jag överhuvudtaget inte utgår från boken vid skrivandet av artikeln, även om jag har läst den. Skillnaden mellan Wolffs och Kymlickas bok är att den förra är tänkt att fungera som en historisk översikt där den senare snarare försöker djupdyka i den moderna politisk-filosofiska diskussionen. Postmodernismen är verkligen inte begränsad till det estetiska området. Se bara vår egen artikel där det framgår att postmodernism "är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur". Slutligen anser jag det vara tämligen meningslöst att kritisera artiklar för att utelämna vissa fakta (särskilt artiklar under konstruktion) då det är upp till var och en att bidra med det man är kunnig inom/intresserad av. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 21.30 (CEST)

Nämn en bok i politisk filosofi som tar upp postmodernismen som en strömning, likt feminism, kommunitarism osv. Som sagt, jag har kollat efter begreppet i denna användning. Estetik har nästan alltid ett drag av samhällsfilosofi, eftersom det syftar till att påverka mottagarna, inte bara psykologiskt genom katarsis, utan samhällspedagogiskt. Att därifrån påstå att de estetiska strömningarna per definition är politisk filosofi är en tes som återstår att bevisa. Artikeln utelämnar konsekvent frågaställningar och personer som är centrala utanför den marxistiska diskursen. Jag har skrivit här därför att jag inte håller med om urvalet eller den tänkta strukturen. Att lägga Nozik till klassiska traditioner (och då utelämna konservatism, ofattbart!) är helt fel, och egen forskning. Har man en rubrik klassiska traditioner bör man i stället ta konservatism, liberalism och socialism, och i moderna perspektiv utgå från Kymlickas urval. Den enda skillnaden mellan Kymlicka och Wolff är de respektive politiska hemvisterna, och beroende på vilken bok som finns i en kurslitteraturlista kan man avgöra den politiska hemvisten hos den som fastställt kursplanen, för de båda överlappar varandra, och behandlar samma sak. De används också till samma kurser vid olika lärosäten.//--IP 5 juli 2007 kl. 21.48 (CEST)

Om du inte fattar att en artikel om politisk filosofi utan ett ljud om konservatism ens är POV, så existerar inte orden att nå fram till dig. Att du dessutom framställer Platon som du gör är inte heller NPOV. Ta inte bort mallen igen, du har varit här länge nog för att veta vad som gäller utan att jag ska behöva länka till metasidor.//--IP 5 juli 2007 kl. 22.25 (CEST)

Jag tog bort POV-skylten och jag hoppas att jag därmed inte gjort dig upprörd då jag tillmötesgick kravet för att artikeln skulle betraktas som NPOV, nämligen lade till konservatism. Angående placerande av libertarianism under "Klassiska traditioner" så är det möjligt att det är felaktigt. Jag har ingenting emot att du flyttar stycket om Nozick till någon mer lämplig del av artikeln. Anledningen till att jag har utelämnat mycket om konservatism och liknande är helt enkelt min egen brist på kunskap och intresse av det. Om du anser att "Marxism" bör bytas ut mot "Socialism" så tror jag däremot att det är felaktigt då den akademiska socialismen varit nästan uteslutande dominerad av marxismen. På vilket sätt framställer jag Platon felaktigt menar du? Och nej, du behöver inte länka metasidor. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 22.34 (CEST)

Konservatism

På grund av att POV-skylten motiverades av att konservatismen inte togs upp i artikeln har jag nu lagt till en avdelning om konservatism. Jag saknar dock själv helt kunskaper om någon slags filosofisk diskussion kring konservatism, så därför har jag märkt stycket med "bidrag saknas". Den kunnige kan ju gärna skriva. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 22.28 (CEST)

Det var inte bara konservatism. Mallen handlar om vänstervridningen, som är generell, och exemplifierades med bl.a. konservatism. Allt detta finns att läsa ovan.//--IP 5 juli 2007 kl. 22.31 (CEST)

Jag har svårt att förstå anklagelsen "vänstervridning" så jag behöver nog fler exempel på det. Konservatism är tillagt, något mer? --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 22.35 (CEST)

Vart enda ord, varje urval, precis allt. Jag är inte upprörd. Jag är less på motkraft.nu.//--IP 5 juli 2007 kl. 22.37 (CEST)

Om du inte kan ge exempel på det du vänder dig emot så är jag rädd att konsensus omöjligen kan uppnås. Om du å andra sidan bokstavligt menar allvar med "vartenda ord" så måste du förstå att detta är orimligt. På vilket sätt är exempelvis "En modern politisk filosof som har byggt vidare på det liberala arvet är John Rawls" vänstervridet? --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 22.43 (CEST)

Vi kan ju börja med att konstatera att artikeln inte bygger på en enda källa. Urvalet är fruktasvärt. Idén till urvbal ovan tyder på att ingen av er har läst politisk filosofi, utan är intresserade av politiska frågeställningar. Ni vet t.ex. inte skillnaden mellan estetik och politisk filosofi: att överhuvudtaget föreslå att postmodernism eller bör finnas i artikeln talar sitt alldeles eget klara språk, dessutom att föra Rawls till klassiska traditioner - det finns inga ord för det. Du måste helt enkelt läsa en bok i ämnet, för det finns inte logiska argument för frågorna det gäller, det finns bara praxis och kunskap. Saknas detta räcker inga ord.//--IP 5 juli 2007 kl. 22.55 (CEST)

Du har inte utgått från vare sig Wolff eller Kymlicka! Det är rent ut sagt falsk källhänvisning! Du skriver t o m ovan att du inte utgår från dem!//--IP 5 juli 2007 kl. 23.08 (CEST)

Först av allt vill jag be dig att tagga ned lite. Du är ju även du erfaren användare och har väl antagligen läst Wikipedia:Utgå från att andra menar väl men du kanske bör skumma igenom det igen? Det har jag själv gjort och försöker faktiskt att utgå från den riktlinjen. Nu har artikeln källor, någon som du tidigare invände mot att den inte hade. Att urvalet är fruktansvärt kan jag inte hålla med om och kan jag heller inte hållas ansvarig för då alla är fria att lägga till ytterligare information. Jag har läst politisk filosofi och estetik och är medveten om skillnaden (det var ett ad hominem-argument som jag bortser från). Rawls fortsätter en klassisk liberal tradition enligt hans egen uppgift. Jag har läst en bok i ämnet. Jag har inte skrivit artikeln utifrån någon av böckerna under "Källor" men uppgifterna kan likväl bekräftas av just dessa böcker eftersom det främst är ifrån de böckerna jag har lärt mig det som ingår i den här artikeln. Därfär rör det sig inte om falsk källhänvisning. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 23.16 (CEST)

Utgå från att försvarare av motkraft.nu menar vväl, och att det är säpo som gör ett misstag som förfljer dem? //--IP 5 juli 2007 kl. 23.17 (CEST)

Innehållet återspeglar inte ett dugg av böckerna! Du nämner inte ens kommunitarism! Och vad då att feminism är en modern strömning och Rawls är klassisk? Socialliberalismen är inte särskilt mycket äldre än feminismen. Det var tillräckligt länge sedan du läste ben bok i ämnet för att komma ihåg innehållet. Rawls är inte klassisk, inte tradiitonell. Han är vänster i USA, nästan åt det radikala hållet.//--IP 5 juli 2007 kl. 23.20 (CEST)

Och vem av dem påstår att postmodernism är en politisk strömning? Lägg av nu. De nämner inte postmodernismen i dessa böcker.//--IP 5 juli 2007 kl. 23.21 (CEST)

Wikipedia:Argumentera i sak, inte i person. Eftersom du istället för att kommentera motiveringen till källhänvisningen attackerar mig för min påstådda politiska läggning så lägger jag tillbaka källorna. Jag har inte påstått att innehållet i artikeln speglar böckerna. Jag tänker inte fortsätta med att tjata om att du själv kan flytta runt text i artikeln till avdelningar där du anser att den bättre passar, jag utgår från att du är medveten om det och av någon okänd anledning hellre kritiserar än redigerar. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 23.25 (CEST)

I sak med en som ger falska hänvisningar och agerar som du har gjort, och försvarat vad du gjort? Och du, tack och lov för din hänvisning till postmodernismen i artikeln. Däör står inte ett ljud om politisk filosofi. Det är estetik och därmed samhällspedagogik.//--IP 5 juli 2007 kl. 23.28 (CEST)

Börjar på ny rulle. Texten blir för långt flyttad till höger...Ja! Självklart är inte kravet att argumentera i sak beroende av vem man diskuterar med. Jag ska undersöka min fotnot för att se om den är lämplig. --Popperipopp 5 juli 2007 kl. 23.32 (CEST)

Tagit från Begäran om åtgärder-sidan

Där skrevs: "Någon bör faktiskt gå igenom hur Popperipopp anger källor. Det är dels två böcker, dels en falsk hänvisning till en internetlänk.//--IP 5 juli 2007 kl. 23.30 (CEST)"

Jag undrar på vilket sätt som IP anser att Popperipopp felaktigt angett källor? Kan inte detta diskuteras här istället för på BOÅ? Pierreback 5 juli 2007 kl. 23.49 (CEST)

Han har uppenbarligen inte använt källorna han åberopar - ovan frånkänner han att Wolffs bok skulle ha legat till grund för artikeln. Och den andra boken är det helt klart att han inte utgår från eftersom han inte ens nämner några av de grundläggande begrepp som boken handlar om, vilka också anges ovan: utilitarim och kommunitarim. Jag som har Wolff framför mig ser helt tydligt att det är falsk angivelse, eftersom bokens innehåll inte avspeglas alls, utan det är ett grovt selektivt urval. Något spår av den andra finns inte över huvud taget. Vidare är det klart att han angivit en falsk källa om att postmodernismen skulle räknas till den politiska filosofin, eftersom det inte nämns i den artikeln (estetik handlar delvis om konstens roll i samhället, vilket angränsar till politisk filosofi, men är klart avgränsat). Grejen är att detta är ett systematisk beteende hos Popperipopp. Inte bara i denna artikeln. Tyvärr har han stöd av meningsfränder, som också är mera sympatiskt inställda till vänsterextremismen (läs motkraft.nu och Antifascistisk aktion) än vad säpo är som granskar dem och listar som hot mot rikets säkerhet (hoppas att det inte blev någon felsyftning nu). Det är så fula debattknep och så dålig skötsel av detta att man blir arg, fastän man var på bra humör.//--IP 6 juli 2007 kl. 01.31 (CEST)

Läs hans inlägg 21.30: "Att jag har "utelämnat en hel del från boken" beror på att jag överhuvudtaget inte utgår från boken vid skrivandet av artikeln, även om jag har läst den" - jag påpekade att det fanns tydliga spår av boken av Wolff, som öppet är marxist.//--IP 6 juli 2007 kl. 01.38 (CEST)

Du vill alltså att källorna längst ner i artikeln tas bort? Eller är det viktiga att du anser att artikeln är POV och bör skrivas om? Pierreback 6 juli 2007 kl. 12.40 (CEST)

Om det måste vara antingen eller förstår jag verkligen inte varför. Jag anser nämligen att de båda frågorna hänger ihop. Artikeln är inte NPOV, den är egen forskning med ett selektivt urval samt har uppgifter som inte hör hemma i denna artikel, eftersom den inte har korrekta källor. Böckerna borde i stället listas som lästips eller litteratur.//--IP 6 juli 2007 kl. 12.44 (CEST)

IP, men främst Pierreback: Förstår ni inte hur samarbetet försvåras av att IP har fått uppfattningen att jag försöker bedriva någon slags politisk propaganda här på WP? Om du vägrar att godta min förnekan av detta IP så får du åtminstone lämna det åt sidan vid diskussioner om vitt skilda ämnen. Det gränsar nämligen till personangrepp. Nu ska vi se vilka anklagelser jag har att bemöta... (1) Det finns ingen bakomliggande konspiration till mitt angivande av källor. Mina två inlägg om att jag dels inte har utgått från Wolffs bok och dels att faktauppgifterna i artikeln till stor del finns att bekräftas i denna bok är inte motstridiga. Jag tror att du har misstolkat detta. För det andra (2) så behöver inte användandet av en bok som källa innebära att man ger ett representativt urval ur boken, alltså faller det angreppet från din sida. För det tredje (3) så kan jag hålla med om att fotnoten om postmodernismen inte ger stöd åt min uppfattning att postmodernismen till viss del är en politisk-filosofisk. Detta misstag beror helt enkelt på att jag i brådskan fick för mig att det var kopplingen Postmodernism<->Filosofi som skulle bevisas. Ett enkelt misstag och inget medvetet konspirationsdåd. Jag plockar bort fotnoten efter skrivandet av denna texten. Jag vet inte vilka fler anklagelser jag har att bemöta, jag tror att jag har svarat på det som är relevant under den här rubriken. Jag skulle avslutningsvis vilja be Pierreback om någon slags feedback om situationen. Är det verkligen bara jag själv eller är det så att IP försvårar samarbetet mellan mig och honom samt inriktar sig mer på att tjafsa än att försöka åstadkomma en verklig förbättring? Jag ställer frågan genuint undrande. --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 19.05 (CEST)

Ingen borde faktiskt behöva bemöta sådana här uppenbara förvanskaningar. Personer med vanliga, parlamentariska åsikter underkänns som skribenter i politiska ämnen, men personer om försvarar motkraft.nu får härja hur mycket som helst, de och inga andra är de neutrala skribenterna. Vad gäller att du skulle ha använt källor, säger du ju själv att du inte gjort det, så vad håller du på med? Vem försöker du föra bakom ljuset? Den som inte orkar läsa dina inlägg, och hela tråden? Artikeln är usel, jag menar det. Dessutom är den inte skiven som uppslagsverk brukar när de behandlar artikelnnamnet.//--IP 6 juli 2007 kl. 19.18 (CEST)

Det är hopplöst att diskutera med dig. Därför inväntar jag medling från Pierreback istället för att bemöda mig om att förklara. --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 19.22 (CEST)

Popperipopp skriver: Mina två inlägg om att jag dels inte har utgått från Wolffs bok och dels att faktauppgifterna i artikeln till stor del finns att bekräftas i denna bok är inte motstridiga. Jag håller med Popperipopp om detta. Man kan skriva en artikel om vektorrum med de kunskaper man har själv (dvs direkt ur huvudet), men så vet man att dessa uppgifter kan bekräftas i den kända läroboken "Lang: Linear Algebra" till exempel. Det IP verkar vända sig emot är att man i den situation skriver att man använt Lang som källa.

Nu står det dock inte längre "Källor" i artikeln så den frågan huruvida man får/bör ange Lang som källa i det fallet är inte nödvändig att diskutera mer.

Det gör att de två frågor som IP tog upp i sin begäran om åtgärder är "lösta", eller? Tvistefrågan om POV-skylten är tillfälligt löst (se nedan). Tvistefrågan om hur Popperipoo anger källor är löst eftersom några källor inte längre anges i artikeln (den sista frågan är alltså "moot" enligt amerikansk terminologi). Pierreback 6 juli 2007 kl. 20.22 (CEST)

Det är bra. Bra initiativ med POV-stycket i diskussionssidan. Där kan vi förhoppningsvis reda ut exakt vad som är POV och hur vi kan förändra det. --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 20.34 (CEST)

Grejen är att man kan se att vissa benämningar kommer från boken, men i övrigt redogör den inte för bokens innehåll och påståenden om t.ex. Platon finns inte där. Wolff skriver också i förordet att boken inte är tänkt att vara en komplett redogörelse för den politiska filosofin, utan att urvalet han själv utgår från är sådana som han personligen anser vara relevanta, och exemplifiera med personer från olika årtusenden vars påståenden han själv tycker är tankeväckande. Sammantaget ger detta att Wolff inte kan anses vara en källa. Vad beträffar den andre är det också helt klart att et inte finns ett spår. Ja, jag kan hålla med om detta när det gäller frågor som är klart avgränsade och mera konkreta, men när det gäller kulturvetenskaper är förhållandet helt annorlunda, eftersom selektionen av fakta är en del av informationen. //--IP 6 juli 2007 kl. 20.45 (CEST)

Men nu står ju inte längre dessa böcker som källor så det är väl inget problem längre? Problemet nu är väl snarare att artikeln är POV/anses vara POV, men det är inget som du nämnde på BOÅ-sidan och det bör först lösas genom diskussioner på denna sida. Pierreback 6 juli 2007 kl. 20.49 (CEST)

POV-mall

IP samt Popperipopp verkar oense om det ska finnas en POV-mall på sidan.

Kan man kanske som en kompromiss bestämma att den ska finnas kvar i tre veckor från nu, därefter får man genom diskussioner på denna sida utvärdera om den ska finnas kvar?

Genom att man har POV-skylten så kanske några fler användare blir intresserade av att bidra till sidan. Pierreback 5 juli 2007 kl. 23.55 (CEST)

Det har jag inget emot, det är tvärt om önskvärt. Artikeln borde skrivas om från grunden, eftersom den är vinklad strukturellt och urvalsmässigt.//--IP 6 juli 2007 kl. 11.51 (CEST)

Jag ser heller inget större problem med att POV-skylten sätts upp under tre veckor även om jag anser den vara obefogad. Jag skulle dessutom uppskatta om IP kunde skriva upp en lista på rent konkreta saker som är vinklade i artikeln. --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 19.05 (CEST)

Okej, då är alla överens om följande: POV-mallen sätts tillbaks och får vara där i tre veckor. Därefter sker diskussioner på denna sida om huruvida den ska vara kvar eller inte och konsensus får avgöra vad som händer. Pierreback 6 juli 2007 kl. 20.10 (CEST)

Källor ändrat till litteratur

Nu har jag ändrat "Källor" till "Litteratur" på huvudsidan.

Detta eftersom IP ifrågasatt om detta verkligen är de källor som har använts, och om de har använts på ett rättvisande sätt. Pierreback 6 juli 2007 kl. 14.38 (CEST)

Bra, nu återstår bara mallar om att artikeln saknar källor, att den inte är neutral, och eventuellt att det är egen forskning: kategoriseringen av strömningar är helt obekant. En kvalitetskontrollmall kunde också vara på sin plats eftersom artikeln inte gör en åtskillnad mot estetik. jag har tittat i Lübckes Filosofilexikonet vad de tar upp under uppslagsordet där, och den artikeln fokuserar i stället på ämnets fält än är skriven som ett försök till en grundkurs i ämnet.//--IP 6 juli 2007 kl. 17.19 (CEST)

Jag återställer "Litteratur" till "Källor" men lägger till en ny rubrik med "Litteratur". Jag kan inte se att det skulle ställa till några problem. Angående POV och egen forskning ber jag dig, IP, att se min förfrågan ovan om konkreta exempel. --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 19.05 (CEST)

Diskussion om POV

Vissa användare anser att artikeln "Politisk filosofi" är POV. Jag uppmanar alla som anser detta att så konkret som möjligt ange vad som är vinklat, och hur det bör förbättras. Pierreback 6 juli 2007 kl. 20.26 (CEST)

Att göra en kortartikel om all politisk filosofi tror jag är omöjligt. Jag jämför med Lübckes Filosofilexikonet som under uppslagsordet börjar:

... traditionell beteckning på en rad normativa och kunskapsmässiga problem om samhälle och stat. Centrala problem för p.f. är vilka handlingar och vilket beteende man legitimt eller med rätta kan utöva våld gentemot, och vilken karaktär de institutioner har som utövar och stödjer rätten till tvång.

I den artikeln utgår de från frågeställningar och skriver kortfattat hur olika riktningar försöker lösa problem, eller vilka svar som brukar ges. Frågor som tas upp är våldsaspekten, våldets legitimering, statsmaktens funktion och auktoritet, frågor om lagstiftning och ekonomi, statens grunder (Gud, naturen, förnuftet,. nyttan, den gemensamma viljan, kunskapen om det gemensamma bästa),statens politiska förpliktelse, problmen med rättvisa och demokrati.

Jämför man andra artiklar på wp om ämnesområden, brukar sådana saker finnas med som när ämnet grundades, när det blev en egen disciplin, viktiga företrädare, viktigare riktningar/skolor, avgränsningar till andra ämnen (i detta fall normativ statsvetenskap, ekonomisk teori, rättsfilosofi, med mera). Jag anser inte att det skulle vara encyklopediskt att t.ex. i artikeln historia kortfattat redögöra för världshistorien som jämförelse. Detta berör förvisso inte frågan om NPOV, men enligt mig, vilket jag alltid har varit klar med, är det inte bara det att artikeln är vinklad, utan att den helt och hållet bör göras om.//--IP 7 juli 2007 kl. 09.30 (CEST)

Mycket bra, nu har vi en lista på konkreta klagomål. För att göra kritiken samt min egen syn på den mer överskådlig tänkte jag lista upp det hela nedan:

• Våldsaspekten - Våldsaspekten på vad? Om det rör sig om nedanstående punkt, se denna.
• Våldets legitimering - Artikelns upplägg är sådant att våldets legitimering i olika former kan infogas på ett naturligt sätt. Antingen kan vi ändra namn på underrubriken "Statens rättfärdigande" till "Staten" och därunder lägga ihop statens våldsmonopol, medborgarnas icke-rätt vill våld samt statens rättfärdigande eller något dylikt.
• Statsmaktens funktion och auktoritet - Funktionen bestäms i viss grad av auktoriteten. Auktoriteten tas explicit upp under "Rättfärdigandet av staten".
• Lagstiftning och ekonomi - Detta går under rubriken "Demokrati" där frågan huruvida lagen ska stiftas direktdemokratiskt eller parlamentariskt tas upp, och andra frågor kan infogas. Ekonomi är väldigt vagt men jag kan tänka mig att det du saknas till största del kan infogas under "Fördelning av resurser" som finns som rubrik.
• Statens grunder - Jag förstår inte vad du är ute efter med detta om inte legitimeringen av staten från ett naturtillståndsperspektiv.
• Statens förpliktelser - Detta går också under statsmaktens funktion.
• Rättvisa och demokrati - Om det är det specifikt svåra med att kombinera dessa två så anser jag att det kan behandlas under "Demokrati".
• Ämnets grundande samt utveckling till egen disciplin - Finns angivet i inledningen. Både grundandet och när det uppstod som akademisk disciplin.
• Viktiga skolor - Jag saknar tillräcklig kunskap för att själv skriva om det men ser inga problem med att någon annan tog upp det.
• Avgränsning - Finns nu också angivet i inledningen.
• Historisk översikt - Vad är problemet med en historisk översikt? Det roliga med att IP tar Historia som exempel är att den artikeln faktiskt kortfattat redogör för världshistorien genom länkar.

Summa summarum förstår jag och håller med om att mycket finns kvar att skrivas men jag förstår inte varför artikeln skulle behöva skrivas om från grunden. IP har dessutom inte motiverat på vilket sätt artikeln är POV vilket var själva syftet med den här diskussionen. --Popperipopp 7 juli 2007 kl. 11.42 (CEST)

Jag tror ärligt inte att du är ute efter en konstruktiv diskussion. Jag skrev nämligen ovan att frågan om NPOV är sekundär, för artikeln borde göras om. Den är helt enkelt för nära en redogörelse för "de rätta svaren" i stället för en redogörelse för ämnet. Naturligtvis bör artikeln länka till liberalism, konservatism, med mera, men att redövisa den rätta innebörden av dessa högst omstridda begrepp är lika fel som att - och vilket var vad jag faktiskt skrev! - redogöra för världshistorien i artikeln historia. Syftet med referatet av Lübcke var att visa på ett bättre angreppssätt till artikeln. Nu låter det mera som en form av "Vad ska du rösta på till valet?".

Vad beträffar frågan om NPOV kan vi ju konstatera att jag otaliga gånger skrivit att du konsekvent vägrar redogöra för annat än vänsteråsikter välvilligt. Konservatismen och förhållandet med andra politiska rättssystem utelämnas, liksom förhållandet mellan religion, kultur och politik, vilket är synnerligen aktuella frågeställningar, och inryms i diskussionen om terrorism och undantagstillstånd som jag tog upp ovan. Jag anser dock inte att artikeln överhuvudtaget ska skrivas som du gjort, eller struktureras som föreslagits ovan. Artikeln borde i stälelr referera själva ämnesområdet, inte de politiska ståndpunkterna som man kan ha.

Läs mina inlägg, eller låt bli att diskutera. Hänvisar jag till dina inlägg, läs dem en gång till.//--IP 7 juli 2007 kl. 11.52 (CEST)

Vad beträffar din avgränsning är det faktafel, och dessutom alldeles för liten: rättsfilosofin är viktigare. De statsvetenskapliga teorierna är särskilda från den politiska filosofin, som t.ex. Theda Skocpol, som inte läses inom den politiska filosofin, utan statsvetenskapen och sociolgin, vilken också är ett ämne som angränsar.//--IP 7 juli 2007 kl. 11.58 (CEST)

Skriv om, skriv rätt då! Jag besvarar din misstanke om att den andra inte är ute efter en konstruktiv diskussion. Att jag "vägrar redogöra för annat än vänsteråsikter" är helt enkelt befängt. Det mest omfattande stycket jag själv har skrivit har handlar om Rawls som är liberal. Även om jag skrivit uteslutade om "vänstern" så skulle inte det heller vara ett problem annat än för dig. Jag har rätt att utelämna vad jag vill eftersom Wikipedia skrivs av alla. Folk som liksom du månar om att konsevatismens nuna måste visas upp står i sin fulla rätt att skriva om denna. Jag hoppas att du känner dig nöjd med att påpeka de fel jag enligt dig begår. Du kunde ha omformulerat stycket om statsvetenskap utan att triumfera över att du gjorde det, men det ingår kanske i något slags försök att öka på självförtroendet? --Popperipopp 7 juli 2007 kl. 12.55 (CEST)

Rawls är en typisk vänsterliberal, eftersom hans socialliberalism har en tyngdpunkt åt det sociala. Om det är så att du utelämnat det högra perspektiviet är ju detta ett klart bevis för att artikeln inte är NPOV, så än en gång förstår jag inte vart du vill komma. För att tycka att en artikel om politisk filosofi faktiskt kräver att vissa aspekter behandlas, behöver det inte innebära att man instämmer, bara att man är renhårig. Jag har t.ex. inget till övers för terrorism, men fenomentet leder till intressanta infallsvinklar på statens våldsmonopol, att jag anser att det bör nämnas. Jag har heller inte triumferat i min rättelse, jag är bara less på att du inte fattar att min kritik är välgrundad och rättfärdig.//--IP 7 juli 2007 kl. 13.00 (CEST)

Jag tänker faktiskt betrakta dig som seriös fr.o.m. nu om du inte gör nåt galet utspel i framtiden. Nu börjar de sakliga, i stort sett fria från personangrepp, argumenten komma. Att artikeln POV-märks p.g.a. avsaknad av högerdiskussionen kan jag ha förståelse för, däremot inte att den skulle vara medvetet vinklad eller vara i behov av fullständig omskrivning. Att Rawls är vänsterliberal gör honom inte till vänster på samma sätt som en moderat sverigedemokrat inte är moderat (i den icke-partibetecknande betydelsen). Jag vågar knappt komma med råd med tanke på att du verkar söka konflikter i allt som skrivs men jag gör det ändå: Koncentrera dig mindre på tu quoque, förstå att jag inte är dum i huvudet, förstå att jag vill få fram en godtagbar artikel, förstå att det krävs en smula ödmjukhet för att inte provocera. Jag försöker att granska mitt eget agerande och ifrågasätta det och har följaktligen ändrat ställning i vissa frågor men jag märker inte av någon sådan tendens hos dig. --Popperipopp 7 juli 2007 kl. 13.41 (CEST)

Tiden börjar gå mot sitt slut. Vad vill IP ha gjort innan dess? --Popperipopp 17 juli 2007 kl. 11.40 (CEST)

Så konkret det går i ämnet filosofi och vinkling, finns svaret angivet ovan. Jag har svarat flera gånger, och var person som är kunnig i svenska språket torde kunna utläsa av mina många svar, bland anat direkt under frågorna, vad som är POV. Släpp det nu Popperipopp. //--IP 17 juli 2007 kl. 12.03 (CEST)

Jag kan inte se annat än att artikeln är relativt neutral och att den speglar den diskussion som finns i bättre dagstidningar och i den akademiska världen. Att en del kan fyllas på gör inte att artikeln inte är neutral, själva artikelns struktur innehåller rubriker för en allsidig beskrivning av politisk filosofi. Hylas 17 juli 2007 kl. 12.41 (CEST)

Jag håller med Hylas. Dessutom förstår jag inte vad ska jag "släppa" IP? Jag tänker ju självklart inte sluta redigera den här artikeln. Eftersom det var du som ville ha POV-skylten uppe i tre veckor så undrade jag vad du tycker att vi ska göra innan de tre veckorna är slut och artikeln ska vara NPOV? --Popperipopp 17 juli 2007 kl. 12.57 (CEST)

Att konsekvent utelämna annat än vänsterståndpunkter (och nej, Rawls är inte höger, och Nozick inte typisk höger), måste i sammanhanget anses vara POV i högsta grad. Artikeln ger ett intryck av vad som är legitima åsikter inom filosofin idag, och därmed blir det oundvikligen POV. Och nej, artikeln återspeglar inte den dagsaktuella debatten. Den utelämnar bortsett från vad jag skrivit ovan, frågan om nationalism och nationalstat kontra globalisering alt. internationalisering, frågor om mångkultur och pluralism, aktuella frågor om demokratin (t.ex. direktdemokrati). Lägg därtill frågor om förhållandet mellan religion och politik (t.ex. sharialagar kontra sekulära). Jag anser verkligen inte att artikeln ger en välvillig och respektfull återgivning av de frågor som är aktuella, eller frågor från alla politiska läger rättvist. Och jo, om urvalet är vinklat, är hela artikeln vinklad.//--IP 17 juli 2007 kl. 13.34 (CEST)

Jag stöder IP:s kommentar, det känns att man plockat fram lite russin ur en stor kaka. Först saknas det en definition av "vad är PF". Tittar man på tex Iain McLean o. Alisair McMillan The Concise Oxford Dictionary of Politics så har de 1 1/2 A5-spalt om vad som sysselsätter de politiska filosoferna - kosmologi, ontologi, epistemologi, förståelse av den mänskliga naturen och självet, samband till moralfilosofi, samband mellan vad vi gör och vad vi borde göra, mm Stat-frågan tas iofs upp men blir i vår artikel väldigt lobotomerad och vänsterskruvad - var är tex diskussion om totalitärismen vs demokratiska modeller (tex Leszek Kołakowski)? Filosofi av de nya ekonomimodellerna (globalisering och anti-g)? Fri ekonomi vs kontrollerad ekonomi vs blandekonomi? Resursfördelning finns som rubrik, men det finns en hel del tänkt om den tredje världen och hur man ställer in sig till olika former av samexistens. Historik-avsnittet är enligt min mening alldeles för tunn och onyanserad, ta en titt på den engelska WP artikeln den är inte optimal men den tar upp hur tankar utvecklades. Och som IP påpekar samspel politik religion, med en vidare global syn så att både kristna, muslimer, hinduer och buddister (mm) får delta i dialogen. //- Zman 17 juli 2007 kl. 22.19 (CEST)

Vi bör fundera på om det vi vill skriva är en heltäckande lärobok om politisk filosofi med tillämpningar i brännande områden. En riktigt heltäckande lärobok som tar upp brännande områden och gör det från ett globalt perspektiv borde utan problem bli på mer en 500 sidor. Finns det kraft hos våra skribenter att skriva 500 sidor? Eller bör vi skriva om den politiska filosofins grunder, de grundläggande teorierna och den grundläggande moderna diskussionen på en relativt abstrakt nivå så att vara och en själv kan tänka ut tillämpningar. Den grundläggande teorin är också relativt lätt att hålla neutral, jämfört med tillämpningar som direkt ger problem med neutralitet.Hylas 18 juli 2007 kl. 11.05 (CEST)

Oxford university press har givit en grundbok o filsofi i två bband som används som grundlitteratur för distansundervisning i filosofi på universitetsnivå. Jag skulle vilja säga att det ger en ganska god referens för att se vad en grundkurs i politisk filosofi innehåller på ett internationellt universitet, i detta fall London University. Boken är editerad av A.C Grautning och titeln är Philosophy 2 Further through the subject. Jag kommer att ge rubrikerna för jämförelse med vad vårt artikel kan innheålla. I. Introduxtion. I.1 Political Philosophy Histoprical and Conceptual. I.2 Political Theory and Public policy I.3 Timeless conversation A Myth? Perennial and Non-Perennial Issues Fruitful and Fruitless Comparisons. 1. Historical Figures 1.1 Plato and Aristotle. 1.2 Machiavelli. 1.3 Hobbes, 1.4 Locke and Roseau. 1.5 Hegel. 1.6 marx. 1.7 Marx. 2. Modern Theories. 2.1 Democracy. 2.2 Justice. 2.3 Rights, Interests and Justice. 2.4 Liberalsim, Conservatism, Socialism. 2.5 Communism and Nationalsim. 2.6 Analytical Marxism. 2.7 Nationalism. 2.8 The Jurisprudence Turn. 2.9 Political Sciencer and Political Philosophy. 2.10 Political Theory and Public Policy. 2.11 Anti Polotics. 2.12 Contemporary Feminism. 2.13 Communitarism and Republicanism. Det man ser tydligt är att man beskriver politisk filsofi i dess grund, inte en massa tillämpningar som tangerar nationalekonomi och sociologi. Filosofi är på många sätt dödens tråkigt, men en artikel om politisk filosofi bör i huvudsak behandla politisk filosofi, inte massa tillämpningar. På samma gång gäller att eftersom en artikel på Wikipedia bör vara inte alltför lång bör vi se så att vi kan skriva in det vi kan med kvalitet. Så återigen, jag föreslåt att artikeln huvusakligen berör politisk filosofi, inte för mycket nationalekonomi och sociologi. När jag jämför rubrikerna från kapitlet jag citerat med vår artikel tycker jag itne vår artikel framstår som särskilt oneutral. Hylas 18 juli 2007 kl. 10.54 (CEST)

Så klart vi inte skall skriva en lärobok, men det jag vände mig mot att "russinplockning" var litet väl vänsterprogrammatiskt och missade en hel del rikrigt brännande frågor som just tex totalitarism (=kommunism, socialism, nazism, fascism, sharia och andra icke-humanistiska avarter). Och en definition av PF måste absolut in. //- Zman 18 juli 2007 kl. 11.12 (CEST)

Totalitariansim ska självklart vara med, om ingen annan gör det under dagen lägger jag till en rubrik och påbörjar arbetet. Och ja, visst är en defintion på sin plats, det som är bra idag är att man jämfört med andra dicipliner och funnit att nyckeln är att politisk filosofi är tydligt normativ. Men, en definfition är på sin plats, kanske kan jag se på det senare idag om ingen anna tittat på det. Hylas 18 juli 2007 kl. 11.25 (CEST)

Då har vi en kort definition i början som jag inte hittar något direkt fel på, dessutom har vi också en rubrik för totalitarism. Vi borde alltså vara några steg vidare mot en neutral artikel. Att det går att förbättra är sant, men jag känner att vi redan idag är neutrala.Hylas 18 juli 2007 kl. 18.11 (CEST)

Jag försöker en gång till. Jämför artiklarna filosofi, historia, arkeologi. I dessa artiklar får läsaren lära sig vad ämnet substantiellt innehåller, ämnets metoder, dess särart, problem, och viktiga namn inom ämnet som gjort banbrytande insatser, namn som samtliga kan hålla med om är centrala oavsett om ämnesföreträdare håller med dem eller inte i sak. Enligt min mening bör inte artikeln politisk filosofi skrivas som böcker i politisk filosofi, lika lite som en lärobok på grundkurser i arkeologi eller historia. Introduktionskapitlet i Wolffs An Introduction to Political Philosophy innehåller däremot mera de slags uppgifter som finns i mina hänvisade jämförelserna: It has been said that there are only two questions in political philosophy: who gets what? and says who? Artikeln saknar det som borde vara dess huvudkärna, nämligen en definition. Vad politisk filosofi är definieras inte i artikeln - det exemplifieras. Detta är en fråga som är överställd frågan om POV. Detta är skälet till att jag skriver att hela artikeln borde göras om.//--IP 18 juli 2007 kl. 11.41 (CEST)

Nu har jag definierat ämnet ganska noga, inspirerat av engelska Wikipedia. Jag förstår fortfarande inte dina kommentarer om att artikeln bör skrivas om helt och hållet eller att den inte är neutral (obs. att jag inte vill att du ska argumentera för det igen, jag menar bara att jag inte förstår dina argument och att jag inte håller med dig). Vi får se om vi kan samsas om någonting. Vi uppfyller ju trots allt punkt för punkt det du tidigare har kritiserat, och det vore faktiskt uppskattat om du själv hjälpte till, åtminstone en smula. --Popperipopp 18 juli 2007 kl. 19.25 (CEST)

Imorgon har tre veckor passerat och eftersom det var IP som ifrågasatte neutraliteten så undrar jag nu vad hon har att säga om artikeln. I min mening har åtminstone de flesta av dina krav nu uppfyllts utan att vi var tvungna att skriva om hela artikeln. --Popperipopp 26 juli 2007 kl. 20.03 (CEST)

Jag tar mig friheten att plocka bort POV-mallen nu. Om någon misstycker så vore det uppskattat om ni motiverade här. --Popperipopp 29 juli 2007 kl. 16.04 (CEST)

Men vi har ju motivierat! Lägger tillbaka mallen!//--IP 29 juli 2007 kl. 18.27 (CEST)

Lugn, bara lugn. Jag uppfattade det som att du gav ditt implicita samtycke när du inte svarade på min senaste fråga här. Dessutom rör det sig inte om några "vi" utan bara "jag" i ditt fall. I vilket fall som helst, har du tänkt att envisas med att ha kvar mallen till dess att sidan helt har skrivits om? Slutligen, att sammanfatta redigeringen med "herregud..." är bara onödigt. --Popperipopp 29 juli 2007 kl. 18.45 (CEST)

Totalitarism

Jag har lagt in en rubrik för Totalitarism. Jag har baserat diskussionen på Platons Staten då jag dels känner den dialogen, dels känner att det filosofiska kraften finns där och därför att Karl Popper utvalt Platon till Ärkefiende. Kanske behövs det mer puts och tilläg. Välkomna med bidrag. Hylas 18 juli 2007 kl. 17.51 (CEST)

Mycket bra! De som vill fylla på med moderna försvar av totalitarism (om det finns några, kanske Rousseau kan betraktas som småtotalitär) kan nu på ett naturligt sätt infoga det i texten. Men som du påpekar i texten har de mest framträdande totalitära systemens härskare generellt sett inte varit särskilt benägna att ge genomarbetade filosofiska rättfärdiganden av sina stater (nazismen och fascismens rena antiintellektualism men även Stalins förgrovning av den ursprungliga ideologin kanske är de mest uppenbara exemplen på det). --Popperipopp 18 juli 2007 kl. 18.13 (CEST)

Det låter som om du försöker påstå att nuvarande vänstern inte är totalitär? //- Zman 18 juli 2007 kl. 18.26 (CEST)

Nuvarande vänstern försöker tvätta bort den fula kommuniststämpeln de fått men när de som upplevt kommunism och totalitarism på nära håll dött finns det inga som kommer ihåg hur det var. Då kanske de blir helt rumsrena igen? --Βονγομαν 18 juli 2007 kl. 19.30 (CEST)

Kanske läge för en artikel om filosofskeppen, för att belysa Lenins antiintellektualism och förgrovning etc? Dillinger 19 juli 2007 kl. 00.19 (CEST)

Filosofskepp? Lenin antiintellektuell? --Popperipopp 19 juli 2007 kl. 00.32 (CEST)

Vi får förklara tydligt vad Dillinger kanske menar - han frågar kanske om det är samme lenin som ligger uppstoppad på röda torget som han som gjorde statskupp 1917 (som somliga i sitt önsketänkande kallar revolution), eftersom alla atomer i honom blivit utbytta genom åren, liksom alla tankar som marx hade blev nåt annat i hans samlade skrifter. (Visst Popperipopp, du FÅR lägga till citatet i min BOK)//- Zman 19 juli 2007 kl. 00.35 (CEST)

Jag avvaktar Dillingers svar..--Popperipopp 19 juli 2007 kl. 00.39 (CEST)

Filosofskeppen? Dillinger 19 juli 2007 kl. 00.42 (CEST)

Då förstår jag! Men jag nämnde Stalins förgrovning av marxismen som ett exempel på vad som inte bör tas med i artikeln eftersom det inte rör sig om politisk filosofi, utan snarare politisk praktik. Lenin däremot utarbetade en hel del teori, bl.a. om imperialismen som kapitalismens yttersta steg. Därför kanske han är av politisk-filosofiskt intresse, jag vet inte. Angående artikel om filosofskeppen, se artikels diskussionssida. --Popperipopp 19 juli 2007 kl. 00.47 (CEST)

Fördelning av resurser

Jag skrev idag till ett stycke under rubriken "Fördelning av resurser". Jag har hittills endast skrivit om John Lockes försvar av privat egendom och kritiken av detta försvar men planerar att skriva vidare vid senare tillfälle. Jag utgår från Wolffs bok som står angiven under "Litteratur". Några synpunkter på texten än så länge, eller på vad som bör inkluderas? --Popperipopp 18 juli 2007 kl. 20.54 (CEST)

Libertarianism, liberalism och utilitarism

Jag anser att liberalism och libertarianism ska ha varsitt avsnitt. Att libertarianismen är influerad av den klassiska liberalismen och att många libertarianer anser sin ideologi vara en ytterligghet eller mer "ren" form av liberalism bör dock framgå i dess avsnitt.

Jag tycker för övrigt att det är någonting konstigt med att ge utilitarismen sitt eget avsnitt i sektionen för "alternativa perspektiv", det ger en intrycket av att man inte kan vara utilitarist OCH totalitär/konservativ/marxist osv. Det kanske räcker med att nämna utilitarismen i "rättfärdigandet av staten" och dylika sektioner? --Huesos 5 oktober 2007 kl. 19.11 (CEST)

Jag har ingenting att invända mot det. Jag skrev själv det mesta som ligger till grund för dagens artikel, inklusive rubrikindelningen, och det är IMHO aldrig riktigt bra (såvida man inte ensam är expert) när det gäller sådana här ämnen. Popperipopp 5 oktober 2007 kl. 19.42 (CEST)

Jag har nu särat på liberalismen och libertarianismen, eftersom den senare knappast kan hävdas vara en klassisk tradition placerade jag den i "alternativa perspektiv". Utilitarismen låter jag vara sålänge, tills jag listat ut hur man kan göra med den. --Huesos 6 oktober 2007 kl. 00.13 (CEST)

NPOV

Nu har en ganska lång tid förflutit sedan artikelns neutralitet ifrågasattes och mycket i artikeln har arbetats på. Därför undrar jag om det finns någon som fortfarande ifrågasätter neutraliteten? Observera att en del av diskussionen ovan inte rör artikelns neutralitet, utan snarare dess kvalitet. Popperipopp 13 november 2007 kl. 13.58 (CET)

Min bedömning är artikelns neutralitet inte behöver ifrågasättas. Artikeln är allsidig och ger ett någorlunda balanserat perspektiv. Jag röstar för att plocka bort pov-mallenHylas 15 november 2007 kl. 22.22 (CET)

Jag testade att ta bort den, så får vi se vad som händer. Popperipopp 15 november 2007 kl. 22.45 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Politisk filosofi. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070627021154/http://people.su.se/%7Efolke/TPF.html till http://people.su.se/~folke/TPF.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2018 kl. 08.35 (CEST)