Filipstads kommun

	Filipstads kommun; Kommun
	Stadshotellet
Slogan	Bra möe bättre
	; Filipstads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Filipstad
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 856 (2024-09-30)
Areal	1 711,7 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 534,03 kvadratkilometer
- därav vatten	177,67 kvadratkilometer
Bef.täthet	6,42 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°43′00″N 14°10′00″Ö / 59.716666666667°N 14.166666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Kristinehamns domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1876
Anställda	1 575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1782
GeoNames	2715080
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Filipstads kommun är en kommun i Värmlands län i landskapen Värmland och Dalarna. Centralort är Filipstad.

Landskapet präglas av djupa dalgångar. Området är en del av bergslagsregionens malmfält, och Långbansfältets berggrund är en av de mineralrikaste i världen. Kommunens näringsliv har förändrats över tid. Från en tidigare fokus på gruvnäring och järnframställning, som minskade på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. Ledande företag i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB (tidigare Wasabröd AB), som tillverkar knäckebröd, Orklakoncernen (tidigare OLW), som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt negativ med en minskning på mer än 30 procent fram till 2020.

Socialdemokraterna har varit det största partiet i alla val. Fram till 1979 var Centerpartiet näst störst, men de blev sedan omsprungna av Moderaterna, som därefter varit det näst största partiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Filipstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns mellan 22 februari 1946 och 31 december 1966 Lesjöfors municipalsamhälle.

Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Värmlandsberg (av de fyra dåvarande kommunerna Brattfors, Gåsborn, Färnebo och Nordmark) medan Kroppa landskommun, Rämmens landskommun samt Filipstads stad förblev oförändrade.

Filipstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Filipstads stad och landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.^[6]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Filipstads kommun

Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar som sträcker sig från nord-nordväst till syd-sydöst, ett resultat av historisk bergskedjeveckning. Området tillhör bergslagsregionens malmfältsområde, och Långbansfältets berggrund är bland de rikaste i världen när det gäller mineraler. Denna unika geologi har skapat en rik flora, inklusive ett antal sällsynta orkidéarter.

Stora delar av kommunen täcks av skogklädd morän, men i dalgångarna finns ofta isälvssediment, som tydligt visar spår av isavsmältningen vid högsta kustlinjen (HK). Brattforsheden kring Alsternsjön är ett av landets mest framstående exempel på HK-deltan, med andra förekomster som Eriksdalsdeltat vid Älvsjöhyttan och Filipstadssänkan. Dessa områden hyser även välutvecklade mossar, såsom Nordmarksmossarna.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Filipstads kommun

Hela riket

Bebyggelse (2,3 %)

Skog (88,8 %)

Öppen myrmark (7,0 %)

Jordbruksmark (0,9 %)

Övrig mark (1,0 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2024 fanns 12 naturreservat i Filipstads kommun.^[9] Bland dessa kan nämnas Guldplatshagen som med sin näringsrika berggrund av kalk och grönsten, är hem för en rik flora som är karakteristisk för trakten. Den norra delen av reservatet präglas av ett fuktängsstråk med inslag av torrare områden där ängsvegetationen är påverkad av kalk och hävd. I den södra delen dominerar ung björkskog.

Syftet med reservatets bildande var att skydda och bevara guckuskon, en orkidé som är fridlyst i hela Sverige och som endast växer på några få platser i länet. Området är en del av EU:s Natura 2000-nätverk för skydd av värdefull natur.^[10]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Filipstads församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt^[11]: Brattfors, Filipstad, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen.

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Filipstads kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Filipstad	&&&&&&&&&&&06119.&&&&&06 119
2	Lesjöfors	&&&&&&&&&&&&0948.&&&&&0948
3	Nykroppa	&&&&&&&&&&&&0788.&&&&&0788
4	Persberg	&&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Socialdemokraterna styrde kommunen från bildandet 1971 och fram till 2022.^[12]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 22 av 37 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Kristdemokraterna i den styrande majoriteten, vilket innebar att de lämnade samarbetet inom Alliansen. Orsaken till bytet av samarbetspartners uppgavs vara splittringar kring integrationsfrågan.^[13] Både Kristdemokraterna och Miljöpartiet åkte ur kommunfullmäktige i valet 2018, men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunde ensamma fortsätta styra kommunen.^[14]

Valet 2022 ledde till maktskifte där Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna kunde ta makten genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.^[12]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[15]
Ordförande	C	Peter Johansson
Förste vice ordförande	M	Eva Närvä Eickenrodt
Andre vice ordförande	S	Marina Isaksson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

25

5

4

3

25

5

4

41

89,0

30

11

1973

3

25

6

3

4

3

25

6

3

4

41

91,2

33

8

1976

2

24

7

3

5

2

24

7

3

5

41

90,9

30

11

1979

3

23

5

3

7

3

23

5

3

7

41

90,0

29

12

1982

2

25

4

2

8

2

25

4

2

8

41

89,9

29

12

1985

3

21

1

4

8

3

21

4

8

41

87,6

28

13

1988

3

22

3

4

3

6

3

22

3

4

3

6

41

83,3

26

15

1991

2

19

1

4

2

1

7

2

19

4

2

7

37

83,1

25

12

1994

3

22

1

3

2

1

5

3

22

3

2

5

37

83,5

21

16

1998

7

18

1

2

1

6

7

18

2

6

37

76,28

24

13

2002

6

16

2

3

2

5

6

16

2

3

2

5

37

74,37

21

16

2006

4

19

1

3

2

5

4

19

3

2

5

37

74,56

23

14

2010

3

18

1

2

3

2

1

6

3

18

2

3

2

6

37

79,30

23

14

2014

3

15

1

6

1

2

1

7

3

15

6

2

7

37

80,69

23

14

2018

3

16

6

2

1

9

3

16

6

2

9

37

80,47

21

16

2022

2

16

7

1

2

9

2

16

7

2

9

37

76,12

21

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Filipstads stad, Värmlandsberg, Kroppa eller Rämmens landskommun

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen i Filipstads kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.^[16] För att underlätta sitt arbeta har kommunstyrelsen tre utskott. Dessa är: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsens teknikutskott samt Kommunstyrelsens kultur- och föreningsutskott.^[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Per Gruvberger, Socialdemokraterna, 2003–januari 2020^[18]
Åsa Hååkman Felth (Hååkman Eriksson), Socialdemokraterna, 1 februari 2020–31 december 2022^[19]
Christer Olsson, Moderaterna, 1 januari 2023–^[20]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	M	Patrik Fornander	M	Filip Dahlöv	S	Johan Larsson
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Mark Morén	SD	Åsa Grahn	S	Per Granfelt
Socialnämnden	M	Christer Olsson	SD	Catarina Jansson	S	Lena Andersson Dahlberg
Valnämnden	M	Eva Närvä Eickenrodt	SD	Catarina Jansson	S	Lillvor Eriksson

Vänorter

Ringebu, Norge
Assens, Danmark

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunens näringsliv har genomgått förändringar över tid. Från en tidigare inriktning på gruvnäring och järnframställning, som avtog på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. De ledande företagen i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB, tidigare känd som Wasabröd AB, som fokuserar på knäckebrödstillverkning, Orklakoncernen, tidigare OLW, som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar. Andra betydande arbetsgivare inkluderar kommunen, landstinget och företag med rötter i Lesjöfors Bruk, såsom Lesjöfors Fjädrar AB. Robust Ståldörrar AB är också en betydande aktör i Nykroppa.^[21]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är korsad av flera viktiga transportvägar, inklusive järnvägslinjerna Kil–Ludvika–Borlänge och Kristinehamn–Filipstad–Persberg. Dessutom är kommunen betjänad av två riksvägar, 63 och 64, som ytterligare förbinder den med omgivande regioner. Lokalt är också länsvägarna 245 och 246 viktiga för att underlätta trafikflödet inom kommunen.^[21]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 856 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 218:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Filipstads kommun 1810–2020^[22]

År			Folkmängd
1810			9 109
1820			9 744
1830			11 766
1840			12 901
1850			14 964
1860			17 583
1870			19 339
1880			21 202
1890			20 595
1900			19 944
1910			21 524
1920			21 068
1930			19 627
1940			19 335
1950			18 184
1960			18 689
1970			16 238
1980			14 606
1990			13 341
2000			11 598
2010			10 562
2020			10 503
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Filipstad är kommunen med störst skillnad i medelålder mellan kvinnor och män vid första barnets födelse (25,65 år för kvinnor och 32,54 år för män 2010. Skillnaden på nästan 7 år är mer än 4 år större än för hela landet).^[23]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 467, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 837 den 31 december 2018).^[24]

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Filipstad^[24]
Årtal	Antal personer med utländsk bakgrund	Totala antalet personer i Filipstad	Andel av totala befolkningen
2002	961	11 178	8,6 %
2003	998	11 121	9,0 %
2004	1 028	11 081	9,3 %
2005	1 066	11 017	9,7 %
2006	1 109	10 952	10,1 %
2007	1 107	10 782	10,3 %
2008	1 164	10 682	10,9 %
2009	1 211	10 626	11,4 %
2010	1 281	10 562	12,1 %
2011	1 337	10 514	12,7 %
2012	1 471	10 549	13,9 %
2013	1 614	10 563	15,3 %
2014	1 740	10 613	16,4 %
2015	1 917	10 625	18,0 %
2016	2 351	10 960	21,5 %
2017	2 285	10 783	21,2 %
2018	2 467	10 837	22,8 %

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Filipstads kommun 10 837 personer. Av dessa var 2 082 personer (19,21 %) födda i ett annat land än Sverige.^[24]

Historisk utveckling av utrikes födda personer i Filipstad^[24]
Årtal	Antal utrikes födda personer	Totala antalet personer i Filipstad	Andel av totala befolkningen
2002	767	11 178	6,9 %
2003	802	11 121	7,2 %
2004	828	11 081	7,5 %
2005	863	11 017	7,8 %
2006	909	10 952	8,3 %
2007	913	10 782	8,5 %
2008	957	10 682	9,0 %
2009	994	10 626	9,4 %
2010	1 052	10 562	10,0 %
2011	1 119	10 514	10,6 %
2012	1 243	10 549	11,8 %
2013	1 374	10 563	13,0 %
2014	1 490	10 613	14,0 %
2015	1 641	10 625	15,4 %
2016	2 040	10 960	18,6 %
2017	1 947	10 783	18,1 %
2018	2 082	10 837	19,2 %

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Filipstads kommun.^[25]

Födelseland 31 december 2021^[25]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&&08545.&&&&&08 545	82,14 %	80,00 %
2	Syrien	&&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393	3,78 %	1,88 %
3	Somalia	&&&&&&&&&&&&0214.&&&&&0214	2,06 %	0,67 %
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194	1,86 %	1,31 %
5	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130	1,25 %	0,51 %
6	Norge	&&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084	0,81 %	0,39 %
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075	0,72 %	0,60 %
8	Thailand	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065	0,62 %	0,43 %
9	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056	0,54 %	0,46 %
10	Irak	&&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048	0,46 %	1,40 %

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Filipstads kommun

Flera platser bär vittnesbörd om områdets historia och industriella arv.

Hornkullens silvergruvor i Nykroppa har en mytisk status som en plats där silvermalm bröts redan på 1300-talet. Under mitten av 1800-talet lades gruvdriften ner, men dess arv lever vidare. Silverleden markerar den gamla vägen från gruvan till hyttan. Längsleden återfinns gamla torpruiner samt resterna av den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan.

Långban är känd som en av världens mest mineralrika platser. Gruvdriften började på 1500-talet och fokuserade på brytning av järnmalm. Även om gruvdriften lades ner på 1970-talet, lever gruvbyn än idag med sina bevarade byggnader och mineralsamlingar.

Storbrohyttan har varit en central del av områdets industriella historia sedan 1500-talet. Trots att den sista tackjärnsblåsningen ägde rum 1920 har hyttan bevarats och renoverats.^[26]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en riddare, klädd i blå rustning med uppfällt visir och med naturfärgat ansikte samt sittande på en gående röd häst med beväring och mundering av guld.

Vapnet fastställdes 1945 för Filipstads stad och går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Efter kommunbildningen 1971 fanns även Kroppas och Värmlandsbergs vapen att tillgå, men man registrerade det gamla stadsvapnet oförändrat för kommunen i PRV 1975.

Kroppa landskommun
(1963–1970)
Färnebo landskommun
(1945–1951)
Värmlandsbergs landskommun
(1952–1970)

Se även

Referenser

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 1 maj 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturvård”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/bogataochmiljo/miljoochhalsoskydd/djurochnatur/naturvard.1095.html. Läst 15 maj 2024.
^ ”Guldplatshagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/guldplatshagen.html. Läst 15 maj 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [a b] ”M+C+L med stöd av SD tar makten i Filipstad”. SVT Nyheter. 10 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/m-c-l-med-stod-av-sd-tar-makten-i-filipstad. Läst 15 maj 2024.
^ ”Nytt styre i Filipstad”. SVT Nyheter. 28 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-filipstad. Läst 15 maj 2024.
^ ”S och V får styra Filipstad - nwt.se - Ditt Värmland, just nu”. web.archive.org. 10 september 2018. Arkiverad från originalet den 10 september 2018. https://web.archive.org/web/20180910111749/https://nwt.se/filipstad/2018/09/10/s-och-v-far-styra-filipstad. Läst 15 maj 2024.
^ ”Kommunfullmäktige”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/politikochdemokrati/kommunfullmaktige.1063.html. Läst 16 juni 2024.
^ ”Matrikel 2022–2026” (PDF). Filipstads kommun. Juni 2024. sid. 8. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617195131/https://www.filipstad.se/download/18.20df3a7b18fde25ed6a37aa8/1717492882184/Matrikel%20f%C3%B6rtroendevalda%202022%E2%80%932026%20juni.pdf. Läst 17 juni 2024.
^ ”Förtroendevalda i nämnder och styrelser”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/politikochdemokrati/fortroendevaldainamnderochstyrelser.1524.html. Läst 17 juni 2024.
^ läs online, www.filipstadstidning.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svt.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.filipstadstidning.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 6 maj 2024.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Medelåldern vid första barnets födelse efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309133742/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011.
^ [a b c d] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 28 augusti 2019.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 11 juni 2022.
^ ”Kulturplan för Filipstads kommun” (PDF). Filipstad kommun. 19 april 2018. sid. 8–9. https://www.filipstad.se/download/18.3ee6053c16610e1fe60e97/1547477248889/Kulturplan%20f%C3%B6r%20Filipstads%20kommun.pdf. Läst 13 maj 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Filipstads kommun.
Bilder & media
Filipstads kommun

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 1 maj 2024.

[8] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[9] ”Naturvård”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/bogataochmiljo/miljoochhalsoskydd/djurochnatur/naturvard.1095.html. Läst 15 maj 2024.

[10] ”Guldplatshagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/guldplatshagen.html. Läst 15 maj 2024.

[11] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[svt-12] [a b] ”M+C+L med stöd av SD tar makten i Filipstad”. SVT Nyheter. 10 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/m-c-l-med-stod-av-sd-tar-makten-i-filipstad. Läst 15 maj 2024.

[13] ”Nytt styre i Filipstad”. SVT Nyheter. 28 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-filipstad. Läst 15 maj 2024.

[14] ”S och V får styra Filipstad - nwt.se - Ditt Värmland, just nu”. web.archive.org. 10 september 2018. Arkiverad från originalet den 10 september 2018. https://web.archive.org/web/20180910111749/https://nwt.se/filipstad/2018/09/10/s-och-v-far-styra-filipstad. Läst 15 maj 2024.

[15] ”Kommunfullmäktige”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/politikochdemokrati/kommunfullmaktige.1063.html. Läst 16 juni 2024.

[16] ”Matrikel 2022–2026” (PDF). Filipstads kommun. Juni 2024. sid. 8. Arkiverad från originalet den 17 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240617195131/https://www.filipstad.se/download/18.20df3a7b18fde25ed6a37aa8/1717492882184/Matrikel%20f%C3%B6rtroendevalda%202022%E2%80%932026%20juni.pdf. Läst 17 juni 2024.

[17] ”Förtroendevalda i nämnder och styrelser”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/politikochdemokrati/fortroendevaldainamnderochstyrelser.1524.html. Läst 17 juni 2024.

[4a7d490c3510d65d0ad67405c5675e1016e08c60-18] äs online, www.filipstadstidning.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[059c7f27bacdcf59bc89593eeae834ab068a18cb-19] äs online, www.svt.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[505cfefc131e66330a9173b30704302ce508dea6-20] äs online, www.filipstadstidning.se , läst: 14 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[:1-21] [a b] ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 6 maj 2024.

[22] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[23] ”Medelåldern vid första barnets födelse efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309133742/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011.

[:0-24] [a b c d] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 28 augusti 2019.

[Scbfödelseland-25] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 11 juni 2022.

[26] ”Kulturplan för Filipstads kommun” (PDF). Filipstad kommun. 19 april 2018. sid. 8–9. https://www.filipstad.se/download/18.3ee6053c16610e1fe60e97/1547477248889/Kulturplan%20f%C3%B6r%20Filipstads%20kommun.pdf. Läst 13 maj 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]