James Anthony Froude
| James Anthony Froude | |
 | |
| Född | 23 april 1818[1][2][3] Dartington, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1894[1][2][3] (76 år) Kingsbridge, Storbritannien |
| Begravd | Salcombe |
| Andra namn | Zeta |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland[4][5] |
| Utbildad vid | Oriel College Westminster School[5]  |
| Sysselsättning | Historiker[4][6][5], diakon[5], essäist, författare[7], redaktör, biograf[6], universitetslärare[6], översättare, präst[6] |
| Befattning | |
| Regius professor i historia (1892–1894)[6][5] | |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet[4][6][5] Fraser's Magazine[6] |
| Maka | Charlotte Maria French Grenfell (g. 1849–)[8][9] |
| Barn | Georgiana Margaret Froude (f. 1850)[10] Ashley Anthony Froude (f. 1863)[10] Mary Caroline F. Froude (f. 1866)[10] |
| Föräldrar | Ven. Robert Hurrell Froude[8] Margaret Spedding[8] |
| Släktingar | Richard Hurrell Froude (syskon)[8] William Froude (syskon)[8] Charles Kingsley |
| Redigera Wikidata | |
James Anthony Froude, född 23 april 1818 i Dartington, Devon, England, död 20 oktober 1894, var en brittisk historiker. Han var son till Robert Froude samt bror till Hurrell och William Froude.
Froude stod den anglokatolska strömningen mycket nära men kom småningom fram till en rationalistisk åskådning, som han framlade i romanen Nemesis of faith (1849), ett arbete som väckte mycken uppmärksamhet. Froude ägnade sig sedan åt historiskt författarskap och journalistik (bland annat som redaktör för Fraser's Magazine, 1860-74). Han är framför allt intresserad av det personliga momentet i historien: händelseförloppet ter sig för honom som ett drama; han skriver en utmärkt, klar och livfull stil, men hans arbeten skäms av inkorrekta detaljuppgifter och vissa ensidigheter i uppfattningen (framför allt hans antiklerikala inställning). [källa behövs]
Under 1870-talet besökte Froude USA för föreläsningar baserade på sitt arbete om Irlands historia. Utmärkande för hans irländska historieskrivning var det sätt på vilket den irländska katolicismen pekades ut som en börda för såväl det Brittiska styret, som för USA dit många irländare emigrerat under svältåren på 1860-talet. Hyllningar av Cromwells styre förekom, och i artiklar pekades irländare ut som ett hot mot den "Anglo-Saxiska rasen".[11][12]
Froude torde redan tidigt ha drabbats av Thomas Carlyles skrifter; sedan han 1849 gjort dennes personiga bekantskap, uppstod småningom en varm vänskap mellan dem. Carlyle lämnade sin litterära kvarlåtenskap i Froudes vård men utan att ge klara direktiv hur han skulle förfara med dem. Froude ansåg sig följa Carlyles egen önskan då han utgav dennes Reminiscences och Letters and Memorials of Jane Welsh Carlyle. Denna åtgärd, liksom den ohöljda framställningen av Carlyles äktenskap och hemliv i den biografi över Carlyle som Froude samtidigt utgav ådrog honom mycket klander för bristande diskretion och pietet mot vännens minne, liksom även beskyllningar för ovarsamt begagnande av källorna.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- History of England from the fall of Wolsey to the defeat of the Spanish Armada (12 band, 1856-70)
- The English in Ireland in the 18th century (3 band, 1872-74)
- Reminiscences (2 band, 1881)
- Letters anf Memorials of Jane Welsh Carlyle (3 band, 1883)
- Short Studies on Great Subjects (1867-1882)
- Life of Carlyle (4 band, 1882-84)
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6qf8qz3, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: froude-james-anthony.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, id-nummer i Dictionary of Irish Biography: 003382, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Фроуд, Malyj entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Фруд, Джемс Антони, Granat Encyclopedic Dictionary.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Vadim Butenko, Фроуд, Джеймс-Энтони, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p42654.htm#i426537, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Froude, James Anthony (December 1879). ”Romanism and the Irish Race in the United States”. The North American Review (University of Northern Iowa) 129 (277). https://www.jstor.org/stable/25100813.
- ^ Paul, Herbert W. (Herbert Woodfield) (1906) (på engelska). The Life of Froude. sid. 200. https://www.gutenberg.org/ebooks/14992. Läst 7 november 2023
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Froude, James Anthony i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
|