Jekaterina Bresjko-Bresjkovskaja
| Jekaterina Bresjko-Bresjkovskaja | |
 | |
| Född | Екатерина Константиновна Брешко-Брешковская 13 januari 1844 (g.s.)[1][2] Ivanovo, Ryssland |
|---|---|
| Död | 12 september 1934[3][4][5] (90 år) Horní Počernice, Tjeckien |
| Begravd | Begravningsplats i Chvaly |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Politiker[5], aristokrat, revolutionär |
| Befattning | |
| Ledamot av Allryska konstituerande församlingen | |
| Politiskt parti | |
| Workers' Party for the Political Liberation of Russia Socialistrevolutionära partiet | |
| Barn | Nikolaj Nikolaevič Breško-Breškovskij (f. 1874 och 1874) |
| Redigera Wikidata | |
Jekaterina Konstantinova Bresjko-Bresjkovskaja (ursprungligt efternamn Verigo), född 25 januari (13 januari enligt g.s.) 1844 i Ivanovo, guvernementet Vitebsk, död 12 september 1934 i Prag, Tjeckoslovakien, var en rysk revolutionär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jekaterina Konstantinova Verigo, senare Bresjko-Bresjkovskaja, tillhörde en godsägarfamilj i Tjernihiv. Hon började, driven av medkänsla med de fattiga och förtryckta bönderna att ägna sig åt socialt upplysningsarbete. Då hon dock såg omöjligheten att med fredliga medel få till stånd verkliga reformer, lämnade hon 1873 sin familj och gav sig ut för att bedriva revolutionär propaganda. Med stor energi organiserade hon revolutionsföreningen i olika delar av Ryssland, och ända fram till revolutionen 1917 var hon helt inriktad på sitt arbete, som ofta avbröts av fängelsevistelser, förvisningar och straffarbete. Omkring 1896 började Bresjko-Bresjkovskaja verksamt delta i socialrevolutionärernas terrororganisationer. Efter februarirevolutionen 1917 stödde hon Aleksandr Kerenskijs regering med hela sin auktoritet som "den ryska revolutionens moder". Hon motsatte sig dock oktoberrevolutionen, och 1918 lämnade hon Ryssland och begav sig till Västeuropa, varifrån hon sedan bekämpade bolsjevikerna. Hon var sista tiden huvudsakligen bosatt i Prag.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Catherine-Breshkovskytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dz0v67, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 75906, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Michelsen, Ellen (1932). Sju kvinnor ur den ryska revolutionens historia : Sofja Bardina, Sofja Perowskij, Katherine Breschkowsky, Vera Zasulitsch, Vera Figner, Nadeschda Krupskaja, Alexandra Kollontay. Stockholm: Axel Holmström. Libris 688135
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jekaterina Bresjko-Bresjkovskaja.
|