Hoppa till innehållet

Sårbarhet

Från Wikipedia
En överblommad maskrosblomma är utsatt för en hög risk att få sina frön spridda för vinden. I det här fallet är denna sårbarhet en integrerad del i artens fortplantning.

Sårbarhet, även utsatthet, syftar på det att riskera och vara hotad av överfall eller skada. Det är en sorts antingen fysisk eller psykisk svaghet.[1] En person som är sårbar kan lätt ge efter när hen blir attackerad, och personen kan vara psykiskt känslig.[2]

Förståelsen av social och miljömässig sårbarhet inkluderar, som ett metodologiskt handlingssätt, en analys av risker och förmågor hos äldre[3] eller andra utsatta utsatta grupper. Sårbarheten för i sig med sig höga förväntningar på sociala insatser och planering (för exempelvis äldre personer). Bland de olika typerna av sårbarhet finns sociala, kognitiva, miljömässiga, känslomässiga eller militära sårbarheter.

Sårbarhetsbegreppet ger uttryck för katastrofers och olyckors många olika dimensioner, genom att fokusera på summan av relationer i en given social kontext. En sårbarhet kan i kombination med miljömässiga krafter leda till en katastrof.[4] Sårbarheten ligger också i omfattningen eller graden av hur ett system eller en grupp människor kan påverkas av förändringar.

Som fenomen kan sårbarhet studeras inom en mängd olika vetenskapliga discipliner. Dessa inkluderar studier om ekonomisk utveckling och fattigdom, klimat- och säkerhetsstudier, ingenjörskonst, hälso- och sjukvård, geografi, politisk ekologi och riskhantering.[5] Sådan forskning är av betydelse för organisationer som försöker minska olika slags sårbarhet.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 25 november 2024.
  1. ^ ”Vulnerability | Definition of Vulnerability by Oxford Dictionary on Lexico.com also meaning of Vulnerability”. web.archive.org. 18 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210118111731/https://www.lexico.com/en/definition/vulnerability. Läst 2 januari 2025. 
  2. ^ ”sårbar | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=182048&pz=7. Läst 2 januari 2025. 
  3. ^ Sánchez González, Diego (2015-05). ”Ambiente físico-social y envejecimiento de la población desde la gerontología ambiental y geografía: Implicaciones socioespaciales en América Latina” (på engelska). Revista de geografía Norte Grande (60): sid. 97–114. doi:10.4067/S0718-34022015000100006. ISSN 0718-3402. http://www.scielo.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0718-34022015000100006&lng=en&nrm=iso&tlng=en. Läst 2 januari 2025. 
  4. ^ Greg Bankoff, Georg Frerks, Dorothea Hilhorst, red (2013-06-17) (på engelska). Mapping Vulnerability (0). Routledge. doi:10.4324/9781849771924. ISBN 978-1-136-56162-7. https://www.taylorfrancis.com/books/9781136561627. Läst 2 januari 2025 
  5. ^ Rumpf, Clemens M.; Lewis, Hugh G.; Atkinson, Peter M. (2017-06). ”Population vulnerability models for asteroid impact risk assessment” (på engelska). Meteoritics & Planetary Science 52 (6): sid. 1082–1102. doi:10.1111/maps.12861. ISSN 1086-9379. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/maps.12861. Läst 2 januari 2025. 
  6. ^ Wolters, Michel L.; Kuenzer, Claudia (2015-06). ”Vulnerability assessments of coastal river deltas - categorization and review” (på engelska). Journal of Coastal Conservation 19 (3): sid. 345–368. doi:10.1007/s11852-015-0396-6. ISSN 1400-0350. http://link.springer.com/10.1007/s11852-015-0396-6. Läst 2 januari 2025. 
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy