Hoppa till innehållet

Skogekär Bergbo

Från Wikipedia
Titelblad från Skogekär Bergbos "Fyratijo små wijsor til swänska språketz öfningh" (1682).

Skogekär Bergbo, även stavat Skogekär Bärgbo, är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare.

Vem som låg bakom pseudonymen vet man inte med säkerhet. Uppgifter från slutet av 1600-talet utpekade Gustaf Rosenhane, och den uppgiften var allmänt accepterad tills den 1896 ifrågasattes i en uppsats av Henrik Schück. I den litteraturvetenskapliga debatt som följde föreslogs bland andra Gustafs bror Schering Rosenhane som möjlig författare, av Johan Nordström. Uppfattningen att det sannolikt var Gustaf Rosenhane som var Skogekär Bergbo förblev dock dominerande. Vid en föreläsning i februari 2023 presenterades nya indicier av latinlektorn Anna Blennow vilka pekar mot att det ändå kan ha varit Schering Rosenhane. Indicierna är biografiska, textinterna och bokhistoriska. Litteraturprofessor Anders Cullhed menade efter denna föreläsning att Schering Rosenhane härefter får ses som den mest trolige diktaren bakom pseudonymen tills bevis för motsatsen läggs fram.[1]

Litterär verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Skogekär Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bland andra Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.

Om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid sin påstådda tillkomsttid, skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad "den svenska skaldekonstens fader".[2]

Återutgivningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”300-årig litteraturgåta kan ha fått sin lösning | Göteborgs universitet”. www.gu.se. Arkiverad från originalet den 12 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230712091034/https://www.gu.se/nyheter/300-arig-litteraturgata-kan-ha-fatt-sin-losning. Läst 4 februari 2023. 
  2. ^ Bernt Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (Vetenskaps-societeten i Lund 63 (Lund, 1974), s 15.
  • Lars Burman: Inledning. Ingår i utgåvan av Wenerid (1993), s. 9-74

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Cullhed, Anders (1998). ”Skogekär Bergbo”. Minnesord (Eslöv  : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998): sid. 62-66.  Libris 3208373
  • Friesen, Otto von (1914). Hvem var Skogekiär Bärgbo?. Libris 10959392 
  • Gustafsson, Lars (1995). ”Två barockpoeter”. De andras närvaro (Stockholm  : Natur och kultur, 1995): sid. 124-141.  Libris 2009533
  • Källquist, Eskil (1934). Thet swenska språketz klagemål : litteraturhistorisk undersökning jämte text och tolkning. Uppsala: Wretmans boktryckeri. Libris 378858 
  • Sundström, Einar (1914). Studier över Skogekär Bärgbo. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 680389 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy