Spencer Perceval

Spencer Perceval
Född	1 november 1762 Mayfair, Storbritannien
Död	11 maj 1812 (49 år) Westminsterpalatset, Storbritannien
Begravd	St Luke's Church, Charlton
Medborgare i	Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Trinity College, Cambridge Harrow School
Sysselsättning	Politiker, advokat
Befattning
Ledamot av Storbritanniens 17:e parlament, Northampton Ledamot av Kronrådet Ledamot av Förenade kungarikets 2:a parlament Storbritanniens andra parlament, Northampton Ledamot av Storbritanniens 18:e parlament Storbritanniens 18:e parlament, Northampton Ledamot av Förenade kungarikets 3:e parlament Storbritanniens tredje parlament, Northampton Ledamot av Förenade kungarikets 4:e parlament Storbritanniens fjärde parlament, Northampton Ledamot av Förenade kungarikets 1:a parlament Storbritanniens första parlament, Northampton Solicitor General för England och Wales (1801–1802) Attorney General för England och Wales (1802–1806) Kansler för hertigdömet Lancaster (1807–1812) Förenade kungarikets minister för finansfrågor (1807–1812) Ledare för House of Commons (1807–1812) Förste skattkammarlord (1809–1812) Storbritanniens premiärminister (1809–1812)
Politiskt parti
Tories
Maka	Jane Wilson (g. 1790–)
Barn	Jane Perceval Michael Henry Perceval (f. 1779) Frances Perceval (f. 1792) Maria Perceval (f. 1794) Spencer Perceval (f. 1795) Frederick James Perceval (f. 1797 och 1797) Henry Perceval (f. 1799) Dudley Montagu Perceval (f. 1800) Isabella Perceval (f. 1801) John Thomas Perceval (f. 1803) Louise Perceval (f. 1804) Frederica Elizabeth Perceval (f. 1805) Ernest Augustus Perceval (f. 1807)
Föräldrar	John Perceval, Earl of Egmont Catherine Compton
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Spencer Perceval, född 1 november 1762 i London, död (mördad) 11 maj 1812 i underhusets lobby i Houses of Parliament, London, var en brittisk statsman och jurist.

Han blev 1786 advokat, vann anseende som sådan och invaldes 1796 i underhuset, där han slöt sig till tories och snart gjorde han sig bemärkt som ivrig och skicklig försvarare av Pitts politik. I Addingtons ministär blev han Solicitor General (1801) och befordrades i april 1802 till Attorney General. Han tog ledande andel i uppsättandet av frivilliga till värn mot Napoleon I:s från Boulogne hotande anfall (1803), försvarade kraftigt ministärens politik mot både Charles James Fox och Pitt, avböjde vid ministären Addingtons avgång 1804 pärskap och ett överdomarämbete, övergick istället i Pitts andra ministär, sedan han förvissat sig om, att Pitt ej skulle upptaga frågan om katolikernas emancipation, och blev efter Pitts död i januari 1806 torypartiets obestridde ledare.

Perceval var juridisk rådgivare åt prinsessan av Wales och försvarade med framgång hennes vandel vid den beryktade undersökningen 1806, ådrog sig därigenom prinsens hat, men åtnjöt alltjämt i hög grad i Georg III:s förtroende. Han bidrog kraftigt genom ett tal mot katolikernas emancipation till ministären Grenvilles fall (1807), ingick som finansminister (april samma år) i Portlands ministär och blev vid dennes avgång själv premiärminister (oktober 1809) med bibehållande av finansministerposten. Perceval följde som statsman traditionerna från Pitt och Georg III. Hans politik var starkt aristokratisk och högkyrklig samt mycket energisk vid fullföljandet av kriget mot Napoleon. Som parlamentstalare var han sakrik och slagfärdig.

Vid Georg III:s sjukdom senhösten 1810 sökte Perceval inskränka prinsens av Wales befogenheter som regent. Hans regentskapsbill blev lag i februari 1811, och det av whigs åtrådda politiska systemskiftet uteblev, i det att prinsregenten ej kände sig stark nog att avlägsna Perceval. Denne föll emellertid ett år senare, den 11 maj 1812, i själva underhusets sidohall (lobby) offer för en lönnmördares kula. Mördaren, en ruinerad och sinnesrubbad köpman vid namn John Bellingham, drevs av begär att hämnas för brittiske ambassadörens i Sankt Petersburg underlåtenhet att hjälpa honom till skadestånd för flerårigt fängelsestraff i Ryssland, som han fått undergå för kontraktsbrott, samt för Percevals vägran att mottaga en petition i ärendet. Mördaren blev hängt den 18 maj. Percevals dotterson, historikern sir Spencer Walpole, har utförligast biograferat honom (2 band, 1874). Nämnas bör även Philip Trehernes "The right honorable Spencer Perceval" 1909) och Denis Grays 500-sidiga politiska biografi från 1963.

Spencer Perceval är gravsatt under Charltons sockenkyrka i London. Två gator i Londons distrikt Clerkenwell – Spencer Street och Percival Street – är uppkallade efter honom.

Hittills är Spencer Perceval Storbritanniens enda premiärminister som blivit mördad.

Källor

Tryckta källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Perceval, Spencer, 1904–1926.