Hoppa till innehållet

Union Station, Toronto

Union Stations fasad med kolonnad. I bakgrunden syns CN Tower.

Union Station i Toronto är stadens centralstation belägen i stadens centrum (engelska: Downtown) och är den största järnvägsstationen och resecentrum i såväl provinsen Ontario som i hela Kanada. Räknat i antalet passagerare är det även den näst största järnvägsstationen i Nordamerika efter Pennsylvania Station i New York.

Vid Union Station finns omstigningsmöjligheter mellan fjärrtåg från Via Rail (inrikes) och Amtrak (utrikes till USA), pendeltågen (GO Transit), flygtåget Union Pearson Express till Toronto Pearson International Airport, tunnelbanan, spårvägen samt olika bussar.

Stationsbyggnaden, den tredje i ordningen på ungefär samma plats, invigdes 1927 av dåvarande prinsen av Wales (blivande kung Edvard VIII) och är sedan 1975 upptagen som en nationell historisk plats.[1]

Den existerande Union Station i Toronto är den tredje i ordningen. Den första Union Station var en anspråkslös träbyggnad som uppfördes 1858 i ett läge väster om dagens stationshus (på platsen går nutidens SkyWalk). Den första stationen länkade samman och delades av Grand Trunk Railway, Northern Railway och Great Western Railway. Den första stationen ersatts 1873 av en större stationsbyggnad på samma plats. Av kapacitetsskäl beslutades på 1910-talet att en ny stationsbyggnad med högre kapacitet och bättre fördelning av spårlägen var behövlig.

Arkitektfirman Ross and Macdonald ritade mellan 1913 och 1914 på uppdrag av Grand Trunk Railway of Canada och Canadian Pacific Railway.[2] Bygget av den tredje stationen pågick mellan 1914 och 1927.[1]

Den tredje stationen, i Beaux-Arts-stil, invigdes av Prins Edvard, prins av Wales den 6 augusti 1927.[3] Vid invigningen deltog även brodern Prins George, hertig av Kent, Kanadas premiärminister William Lyon Mackenzie King, Storbritanniens premiärminister Stanley Baldwin, Ontarios viceguvernör William Donald Ross samt Ontarios premiärminister Howard Ferguson.[4]

Stationen besöktes även hastigt av kung Georg VI och drottning Elizabeth 22 maj 1939 under denne kungs enda besök till Kanada.[3]

Organisatoriska förhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Stationshuset och SkyWalk ägs av staden Toronto.[5] Staden styr även tunnelbanestationen och den underjordiska spårvagnshållplatsen genom Toronto Transit Commission (TTC).[6] Banhallen och spårområdet ägs av Metrolinx, ett bolag som ägs av provinsen Ontario genom dess transportministerium.[7][8]

Järnvägssträckan som passerar genom stationen benämns som Union Station Rail Corridor, har en längd på 6,4 kilometer och är den mest trafikerade sträckan i Kanada.[7] Trafiken på sträckan leds av Toronto Terminals Railway, ett samarbete mellan godstågbolagen Canadian National Railway och Canadian Pacific Railway som bildades genom beslut av Kanadas parlament 1906.[9] Sträckan är likt nästan all järnväg i Kanada inte elektrifierad med vare sig kontaktledning eller strömskena, utan samtliga tåg som trafikerar Union Station drivs med diesel.[10] GO Transit har dock ambitionen att elektrifiera pendeltågssystemet och första kontrakten skrevs under 2022.[11][12]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Union Station (Toronto), tidigare version.
  1. ^ [a b] ”Union Station”. www.historicplaces.ca. Parks Canada. 1989. https://www.historicplaces.ca/en/rep-reg/place-lieu.aspx?id=6492&pid=0. Läst 19 mars 2023. 
  2. ^ Clerk, Nathalie (22 mars 2015). ”Union Station” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. The Canadian Encyclopedia. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/union-station. Läst 19 mars 2023. 
  3. ^ [a b] Boles, Derek (2 juli 2015). ”Toronto Feature: Union Station” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. The Canadian Encyclopedia. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/toronto-feature-union-station. Läst 19 mars 2023. 
  4. ^ Filey, Mike (5 augusti 2007). ”Union Station turns 80” (på engelska). www.torontosun.com. Toronto Sun. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://archive.is/20070930210244/http://www.torontosun.com/Lifestyle/Columnists/Filey_Mike/2007/08/05/4395354-sun.html. Läst 19 mars 2023. 
  5. ^ ”Union Station” (på engelska). www.toronto.ca. City of Toronto. https://www.toronto.ca/services-payments/venues-facilities-bookings/booking-city-facilities/union-station/. Läst 19 mars 2023. 
  6. ^ ”Union Station” (på engelska). www.ttc.ca. Toronto Transit Commission. https://www.ttc.ca/subway-stations/union-station. Läst 19 mars 2023. 
  7. ^ [a b] ”Metrolix: Union Station” (på engelska). www.metrolinx.com. Metrolinx. 2023. https://www.metrolinx.com/en/projects-and-programs/union-station. Läst 19 mars 2023. 
  8. ^ ”Ministry of Transportation” (på engelska). www.ontario.ca. Government of Ontario. https://www.ontario.ca/page/ministry-transportation. 
  9. ^ ”About TTR” (på engelska). www.ttrly.com. The Toronto Terminals Railway Company Limited. https://www.ttrly.com. Läst 19 mars 2023. 
  10. ^ Chung, Emily (12 maj 2022). ”Why Canada is so far behind Europe in electrifying rail” (på engelska). www.cbc.ca. CBC Television. https://www.cbc.ca/news/science/what-on-earth-canada-trains-europe-electric-1.6450892. Läst 20 mars 2023. 
  11. ^ Westoll, Nick (27 juni 2022). ”Ontario government awards $1.6B contract for 1st phase of GO Transit train electrification” (på engelska). https://toronto.citynews.ca/2022/04/19/go-transit-train-electrification-ontario/. Läst 19 mars 2023. 
  12. ^ Watson, H.G. (13 maj 2022). ”Signal failure: why Ontario’s plans to electrify GO Transit’s train lines are running late” (på engelska). thenarwhal.ca. The Narwhal. https://thenarwhal.ca/ontario-go-transit-electrification/. Läst 19 mars 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy