Vaira Vīķe-Freiberga
Vaira Vike-Freiberga | |
Tid i befattningen 8 juli 1999–8 juli 2007 | |
Premiärminister | Vilis Krištopans Andris Šķēle Andris Bērziņš Einars Repše Indulis Emsis Aigars Kalvītis |
---|---|
Företrädare | Guntis Ulmanis |
Efterträdare | Valdis Zatlers |
Född | Vaira Vike-Freiberga 1 december 1937 Riga, Lettland |
Politiskt parti | Partilös |
Alma mater | University of Toronto McGill University |
Yrke | Politiker, psykolog, universitetslärare |
Make | Imants Freibergs |
Barn | 3 |
Namnteckning |
Vaira Vīķe-Freiberga, född 1 december 1937 i Riga, är en lettisk politiker som var landets president 1999-2007. Hon valdes av parlamentet Saeima som landets sjätte, och första kvinnliga, president år 1999 och återvaldes år 2003.
Lettland upptogs i EU och blev medlem av Nato under hennes presidenttid och efter sin pensionering deltog hon i grundandet av Club de Madrid, en förening med ett nittiotal tidigare statsledare som medlemmar.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vaira Vīķe föddes i Riga i Lettland, men redan i slutet av andra världskriget flydde familjen till Tyskland. De internerades i ett flyktingläger i Lübeck där hon gick i skola. År 1949 flyttade familjen till franska Marocko där Vaira Vīķe fortsatte sin utbildning och lärde sig franska. Fem år senare flyttade familjen till Toronto i Kanada, där hon tog examen från high school.[1]
Vaira Vīķe läste psykologi på Victoria College vid University of Toronto där hon tog en Bachelor of Arts år 1958 og en Master of Arts två år senare. Hon fortsatte utbildningen på McGill University i Montreal samtidigt som hon undervisade vid Concordia University och doktorerade i experimentell psykologi år 1965.
År 1960 gifte Vaira Vīķe-Freiberga sig med lettiska Imants Freibergs, senare professor i datavetenskap vid Québec University i Montreal.
I samband med sin pensionering från Université de Montréal år 1998 återvände Vaira Vīķe-Freiberg till Lettland där hon valdes till president året efter.[1]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Acfas Marcel-Vincent-priset, 1992[2]
- Lettlands vetenskapsakademis stora medalj, 1997
- Tre Stjärnors orden, första klass, 1999
- Storkors av Sankt Olavs orden, 2000
- Storkors av Hederslegionen, 2001
- Storkors med kedja av Ungerska förtjänstorden, 2001
- Storkors av Vytautasorden, 2001
- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, 3 maj 2001[3]
- Sloveniens frihetsorden, 2002
- Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 2003[4]
- Vita örnens orden, 2003
- Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 april 2004[5]
- Kedja av Isabella den katolskas orden, 15 oktober 2004[6]
- Storkorset av Vita dubbelkorsets orden, 2005
- Officer av Quebecs nationalorden, 2005[7]
- Kungliga Serafimerorden, 2005
- Vita stjärnans orden, kedjegrad, 2005
- Hannah Arendt-priset, 2005[8]
- Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 4 juli 2005[9]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Liège, 2006[10]
- Walter-Hallstein-Preis, 2006
- Storkors av Leopoldorden, 2007
- Viestursorden, 2007
- Konrad Adenauer-priset, 2010[11]
- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet, 2013[12]
- Sankt Olavs orden
- Italienska republikens förtjänstorden
- Leopoldorden
- Tre Stjärnors orden
- Vita stjärnans orden
- Isabella den katolskas orden
- Bathorden
- Quebecs nationalorden
- Vytautasorden
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Henrik Sjöfararens orden
- Rumänska Stjärnans orden
- Nederländska Lejonorden
- Finlands Vita Ros orden
- Ungerska förtjänstorden
- Krysantemumorden
- Vita dubbelkorsets orden
- Republiken Polens förtjänstorden
- Pierre Chauveau-medaljen
- Dostluqorden
- Rumäniens nationella förtjänstorden
- Fellow of the Royal Society of Canada
- Stora ordensbandet av Krysantemumorden
- Första klass av Jaroslav den vises orden
- Stara Planina-orden
- Hedersdoktor vid Vytauto Didžiojo Universitetas
- Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen
- Golden Plate Award
- Lettiska förtjänstkorset
- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
- Apostlalika furstinnan Olgas orden
- Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden
- Xirka Ġieħ ir-Repubblika
- Frälsarens orden
- Terra Mariana-korsets orden
- Storkorset i Nederländska Lejonorden
- Maltas nationalförtjänstorden
- Hedersdoktor vid Tbilisis universitet
- Hedersdoktor vid Universitetet i Ottawa
- Hedersdoktor vid McGill University
- Makarios III-orden
- Nizami Ganjavi-guldmedaljen
- Azerbajdzjans presidents hedersdiplom
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”From child refugee to president: Latvia's Vaira Vike-Freiberga” (på engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-49119077. Läst 10 maj 2021.
- ^ läs online, www.acfas.ca .[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 499, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ Vike-Freiberga Sig.ra Vaira Decorato di Gran Cordone (på italienska), quirinale.it, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2004-17853.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordre-national.gouv.qc.ca .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boell.de .[källa från Wikidata]
- ^ Postanowienie Prezydenta Rzeczypospolitej Polskiej z dnia 4 lipca 2005 r. o nadaniu orderów (på polska), 73, Monitor Polski, 4 juli 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uliege.be .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-koeln.de , läst: 9 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unistra.fr .[källa från Wikidata]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lista över Lettlands presidenter
- Wikimedia Commons har media som rör Vaira Vīķe-Freiberga.
|
- Lettlands presidenter
- Födda 1937
- Kvinnor
- Politiker från Riga
- Levande personer
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Storkorset av Republiken Polens förtjänstorden
- Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Storkorset av Hederslegionen
- Alumner från McGill University
- Alumner från University of Toronto