insurgent

Svenska

Substantiv

Böjningar av insurgent	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	insurgent	insurgenten	insurgenter	insurgenterna
Genitiv	insurgents	insurgentens	insurgenters	insurgenternas

insurgent

1. (mindre brukligt) rebell, upprorsman

Översättningar

rebell, upprorsman

• tyska: Insurgent ^(de) m, Insurgentin f, Aufständischer ^(de) m, Aufständische ^(de) f, Rebell ^(de) m, Rebellin ^(de) f, Aufrührer ^(de) m, Aufrührerin ^(de) f

Engelska

Adjektiv

insurgent

1. rebellisk

Substantiv

Böjningar av insurgent	Singular	Plural
Nominativ	insurgent	insurgents
Genitiv	insurgent's	insurgents'

insurgent

1. upprorsmakare, rebell

   Besläktade ord: insurgency

   Etymologi: Av latinska insurgentem, presensparticip av insurgere.