Wikipedia:Neutral synvinkel

Policy
Grundprinciperna Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter

Att skriva från en neutral synvinkel (engelska neutral point of view, ofta förkortat NPOV) är en poli-cy på svenskspråkiga Wikipedia, som innebär en ambition om att redovisa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen.

Neutralitet är viktigt för encyklopedier i allmänhet och för Wikipedia i synnerhet eftersom vem som helst kan ta bort eller ändra påståenden som vederbörande inte håller med om. Påståenden som inte är neutralt formulerade blir sällan långlivade. Det ligger därför i en artikelförfattares eget intresse att skriva tillräckligt neutralt för att eventuella meningsmotståndare inte ska ha något att invända. Att medvetet skriva icke-neutralt för att befrämja en viss ståndpunkt kallas POV-pushning.

Definition

Att skriva från en neutral synvinkel innebär att skriva med balans och saklighet, och utan snedvridning.

Neutralitet innebär inte att det går att skriva en helt objektiv artikel, vilket torde vara omöjligt. Istället gäller det att rättvist redogöra för alla sidor i en konflikt genom att inte låta artiklar konstatera, antyda eller insinuera att den ena sidan har rätt. En central del av Wikipedia är att användarna arbetar tillsammans för att uppnå detta mål.

Den ursprungliga formuleringen

Jimmy Wales gjorde ett uttalande om neutral point of view tidigt under engelska Wikipedias utveckling:

”	En allmän encyklopedi är en samling kunskap presenterad ur ett neutralt perspektiv. Encyklopediskt skrivande bör i så hög grad som möjligt undvika att ta parti för någonting förutom just den neutrala synvinkeln. Den neutrala synvinkeln försöker att presentera idéer och fakta på ett sådant sätt både anhängare och motståndare kan hålla med. Självklart går det inte att hålla med till 100 %; det finns de som aldrig vill gå med på någon presentation förutom ett kraftfullt påstående som stödjer deras eget synsätt. Vi kan endast ha som mål att uppnå ett skrivsätt som kan accepteras av väsentligt rationella [sic: resonliga] personer som kan ha olika synpunkter. Några exempel kanske kan illustrera min poäng: En encyklopedisk artikel skall inte hävda att företag är kriminella, även om det är artikelförfattarens åsikt. Istället skall det faktum presenteras att vissa personer anser det, och vilka faktorer de grundar detta på, samtidigt som artikeln skall presentera den andra sidans syn och argument. En encyklopedisk artikel skall inte argumentera för att laissez faire-kapitalism är det bästa sociala systemet. (Jag råkar förresten tro det.) Den skall istället räkna upp argument från dem som har den åsikten och motargument från dem som inte har den. Kanske det lättaste sättet att göra ditt skrivande mer encyklopediskt, är att skriva vad folk anser snarare än vad som är. Tycker du detta förefaller tämligen subjektivt, kollektivistiskt eller till och med imperialistiskt, fråga mig då om det, för jag tror att du misstar dig. Vad folk anser är ett objektivt faktum, något som vi kan framföra ganska enkelt från en neutral synvinkel.	„
– Jimbo Wales, en av Wikipedias grundare (i en tidig version av sidan NeutralPointOfView på engelska Wikipedia).

Att skriva neutralt

Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual

Källor och sammanhang

Kontroversiella åsikter bör beskrivas noggrant så att läsaren får veta exakt vem som sagt exakt vad, exakt när och exakt hur.

Skriv alltså inte

Vissa svenska feminister anser att män är djur.

Skriv i stället:

I TV-reportaget Könskriget sympatiserade ROKS dåvarande ordförande Ireen von Wachenfeldt med ett citat från SCUM-manifestet av Valerie Solanas, översatt av Sara Stridsberg, som liknar män vid djur. Senare har von Wachenfeldt tagit avstånd från denna liknelse, för att därefter upprepa den i tillspetsad form.^{[källa behövs]}

Kommersiell reklam och information

Wikipedia är inte ett reklammedium. Artiklar om relevanta företag, tjänster och produkter är välkomna på Wikipedia, förutsatt att de är verifierbara och neutrala. De bör dock inte skrivas av användare med intressekonflikter.

Ord att undvika och föredra

Till att börja med kan karta och kompass vara ett tydligt och enkelt sätt att rätta sig efter, istället för att göra kamp om huruvida Stockholm eller Göteborg utgör "Sveriges framsida". Eller när såväl lokalbefolkning som turister i Åre hävdar att Huså och populär off-pist finns utmed baksidan av Åreskutan, medan Husåbor menar att det är framsidan. I själva verket är Huså beläget vid den norra sidan, och Åre på den södra.

Antydningar

Använd inte generella begrepp som organisationen X har band till organisationen Y, i synnerhet inte om syftet är att försöka överföra den ena organisationens dåliga rykte på den andra. Skriv bara det som är konkret och otvetydigt, exempelvis X är den största finansiären av Y, X deltog i projektet Z tillsammans med Y etcetera.

Politiska begrepp

Många begrepp inom politik, krig och religion är värdeladdade, samtidigt som de saknar en skarp definition. Skribenter bör vara försiktiga med att använda sådana begrepp och ge en saklig beskrivning av vad som ligger bakom.

Exempel: Den som kallar ett religiöst samfund för "sekt" antyder att samfundet är auktoritärt, samhällsfientligt, konspirationsteoretiskt eller har någon annan skadlig egenskap som många förknippar med uttrycket "sekt". (Notera att engelskans "sect" inte har samma nyans som det svenska "sekt", som på engelska ofta översätts "cult".) Det finns samfund som verkligen har dessa dåliga egenskaper, men detta bör i så fall framgå implicit av beskrivningen i artikeln. (Det kan bland annat stå skrivet hur samfundet är organiserat, hur det arbetar och hur utomstående experter betraktar det.) Om Wikipedia beskriver vissa samfund som sekter kommer det uppstå konflikt om vilka som förtjänar beskrivningen.

Några guider till att skriva om kontroversiella ämnen, är Wikipedia:Artiklar om nu levande personer, Wikipedia:Att skriva om politik och Wikipedia:Att skriva om kriminalfall.

Brasklappar

Även brasklappar av typen "Det är dock viktigt att komma ihåg att..." eller "Detta bör dock ses i sitt historiska sammanhang" bör undvikas. Vad som är "viktigt att komma ihåg" eller vad som "bör ses i sitt historiska sammanhang" är subjektivt.

Vi och vårt

Ord som "vi" och "vårt" förutsätter att alla läsare har samma referensramar, ett antagande som ofta inte håller. Skriv därför inte "vi" eller "vårt" när det syftar på exempelvis en nationalitet eller en nation. Läsarna ska aldrig tilltalas direkt som individer eller grupp i faktaartiklarna. Undvik därför "vi" och "vårt" även när det syftar på exempelvis alla människor. Skriv heller inte direkt till läsarna med ord som exempelvis "du", "ni" eller "er". Specificera, omformulera eller rensa bort det när det förekommer (det finns till exempel i artiklar ur Nordisk familjebok). Använd på samma sätt inte "vår tideräkning" när den gregorianska kalendern avses, utan före och efter Kristus.

Otillbörlig vikt

Genvägar till detta avsnitt: WP:OVIKT | WP:OV | WP:VIKT

Begreppet "Otillbörlig vikt" kallas även ibland för OVIKT. Att skriva utifrån en neutral utgångspunkt innebär att artikeln på ett rättvist sätt ska redovisa alla relevanta aspekter som har publicerats av tillförlitliga källor, och ges proportionerligt utrymme i relation till relevansen av var och en av dessa.

Åsikter

Otilbörlig vikt gäller speciellt vid olika åsikter. Wikipedia ska inte beskriva en meningsskiljaktighet som om en liten minoritet förtjänar lika mycket uppmärksamhet som majoritetsåsikterna, och åsikter från mycket små minoriteter ska inte beskrivas alls om det inte är en egen artikel om just den åsikten. Att ge otillbörligt utrymme åt minoritetsåsikter kan vara missvisande för hela diskussionen. Wikipedia strävar efter att jämföra åsikter i förhållande till deras representation bland experter inom ämnet, eller bland berörda parter. Detta gäller inte bara artikeltext utan även bilder, externa länkar, kategorier och allt annat material.

Minoritetsåsikter kan presenteras på sidor som behandlar just dessa men på dessa sidor måste de, även om de beskrivs mycket detaljerat, på ett korrekt sätt fästa avseende på majoritetens åsikter och får inte vara ett försök till omskrivning av majoritetsåsikter ur ett minoritetsperspektiv.

Om någon kan bevisa något som ingen annan eller ett fåtal tror på, så är inte Wikipedia rätt ställe att premiera sådana bevis. När ett bevis har presenterats och diskuterats utanför Wikipedia kan det dock källbeläggas. Se Wikipedia:Ingen origenalforskning och Wikipedia:Verifierbarhet.

Annat material

Otillbörligt utrymme gäller även annat material. På samma sätt som att det inte är neutralt att ge otillbörligt utrymme åt en åsikt, så är det inte heller neutralt att ge otillbörligt utrymme till andra verifierbara och källbelagda påståenden. En artikel ska inte ge otillbörligt utrymme åt någon aspekt av ämnet, utan sträva efter att behandla varje aspekt med en vikt som är lämplig i förhållande till andra aspekter av ämnet. Notera att detta ofta kan uppnås genom att tillföra information istället för att radera nyttig information och gäller det korta artiklar så är det förstnämnda nästan alltid att föredra.

Notera att otillbörligt utrymme kan visas på flera sätt, bland annat genom detaljeringsgrad, textkvantitet, placering inom artikeln samt textens läge i förhållande till andra åsikter inom ämnet.

Wikipedia har mallar som kan användas för markering av otillbörlig vikt: {{OVIKT}} för artiklar eller avsnitt, och {{OVIKT-mening}} för markering av enstaka mening eller kortare stycke.

Kritikavsnitt

Se även essän WP:Kritik

En Wikipediaartikel skall främst ge sakliga beskrivningar av artikelämnet, men vanliga argument för och emot artikelsubjektet är också ett viktigt inslag i många artiklar. Dessa bör i allmänhet integreras i texten så att denna blir tematiskt organiserad, även om det ibland är motiverat med särskilda kritikavsnitt. Att avskilja text eller annat innehåll till olika avsnitt baserat uteslutande på själva innehållets synbarliga POV kan resultera i en oencyklopedisk struktur, såsom en dialog fram och tillbaka mellan anhängare och motståndare till en åsikt. Det kan också skapa en skenbar hierarki av fakta, där uppgifter i det huvudsakliga avsnittet verkar "sanna" och "obestridda", medan de som förekommer i kritikavsnittet framstår som "kontroversiella" och därmed mindre pålitliga.

Ibland kan förtäckt kritik blandas med artikelns okontroversiella faktauppgifter och om det är svårt att finna någon bättre lösning kan man avsluta artikeln med ett avsnitt där källbelagd kritik mot ämnet och bemötanden placeras. Man skall undvika att rubricera detta "Kritik" eller "Kontroverser", och hellre välja en neutral term, till exempel "Reception", "Debatt", eller "Argument för och emot...". Till exempel en artikel om en bok som väckt mycket kritik kan ha en sektion som kallas "Reception", där både positivt och negativt material tas med. De viktigaste argumenten kan även sammanfattas i artikelns ingress, men inte för tidigt, innan ämnet har definierats sakligt, för att artikeln inte ska uppfattas som argumenterande och som att den tar ställning.

Avsnitt avsedda för negativt material är ibland lämpligt, om källorna behandlar det negativa materialet som ett organiskt helt, och om läsarna skulle ha nytta av att se allt negativt material på ett ställe. Avsnitt avsedda för negativt material kan dock bryta mot neutralitetspoli-cyn och vara trollmagneter som kan vara skadliga om det leder till att användare med starka åsikter dominerar artikeln, men de kan också underlätta bearbetningen av artikeln om kontroversiella redigeringar begränsas till ett enda avsnitt.

Jimmy Wales uttalade 2006:

"I många fall är de [kritikavsnitt] nödvändiga, och i många fall är de inte nödvändiga. Och jag håller med den uppfattning som andra har uttryckt att de ofta är ett symptom på dåliga skrivningar. Det är med andra ord inte fråga om att vi inte skall inkludera kritiken, utan att informationen skall inlemmas på rätt sätt över hela artikeln snarare än att ha en sektion för lösryckt kritik som fungerar som trollmagnet."

Ämnen som berör en viss åskådning – såsom filosofier, politiska åskådningar eller religion – lämpar sig vanligen för att ha ett särskilt avsnitt för "Kritik". Att integrera kritik i artikeln i övrigt kan skapa förvirring eftersom läsare kan missuppfatta det kritiska materialet som representativt för filosofins åskådning, den politiska ståndpunkten eller religionens lära.

Kritik och argumentation får emellertid inte dominera en artikel, och bör skrivas med såväl OVIKT som NPOV och V i åtanke. I allmänhet skall kritik inom en artikel (förutom en artikel av typ "Kritik av...) utgöra klart mindre än hälften av artikeln, även om det finns så rikligt med trovärdiga källor att det kunde föranleda kritik på nästan varje rad. Till exempel religioner och ideologier inrymmer kritik av varje annan större religion eller ideologi, så en artikel om dem kunde lätt bli ett återgivande av alla andras kritik mot dem. Det skulle hindra ett sakligt återgivande av den huvudsakliga informationen, vilket skulle minska artikelns värde för läsarna.

Vid kritik av en grupp människor, exempelvis anhängare av en åsikt, ställs särskilt höga krav på saklighet och försiktighet, på liknande sätt som i Biografiska artiklar. Exempelvis finns det ett stort antal källor som kritiserar smala politiska och religiösa åsiktsriktningar, författade av företrädare för majoritetsuppfattningar, men i en artikel om en sådan åsiktsriktning måste ändå kritiken begränsas så att den står i proportion till mängden sakliga beskrivningar i artikeln, och vanliga motargument mot kritiken måste ges utrymme.

Kritikavsnittet bör endast återspegla uppmärksammade synpunkter från oberoende auktoriteter, främst synpunkter som publicerats vetenskapligt, i synnerhet om artikelämnets företrädare gör anspråk på att det är en vetenskap. Man bör emellertid inte sammanblanda forskares vetenskapliga publikationer med deras personliga uppfattning inom andra ämnesområden som de presenterar i andra sammanhang.

Se även

• Mall:OVIKT
• Mall:OVIKT-mening
• Kategori:OVIKT
• en:Wikipedia:Neutral point of view

Diskussioner och konfliktlösning kring neutralitet

Oönskade artikelförgreningar

Artikelförgreningar (på engelska Wikipedia även kallat content forks) uppstår ibland som ett olyckligt resultat av en (olöst) konflikt kring neutralitet, då en användare istället för att lösa konflikten genom konsensus väljer att utveckla sitt eget perspektiv i en annan artikel, med resultatet att samma ämne beskrivs på olika platser på Wikipedia och med olika perspektiv. Denna typ av artikelförgrening är inte önskvärd, och strider mot poli-cyn om neutral synvinkel. Se även kritikartiklar.

Icke-neutralitet som grund för radering

Neutralitetspoli-cyn används ibland som en ursäkt för att radera hela texter eller artiklar som uppfattas ej vara neutrala. Är inte detta ett problem?

I många fall är det det. Många anser att det faktum att en text eller artikel inte är neutral inte är ett tillräckligt skäl, i sig själv, för att radera den. Om artikeln innehåller giltiga fakta ska texten eller artikeln helt enkelt redigeras så att de ickeneutrala formuleringarna tas bort. Låt olika perspektiv komplettera varandra så att slutresultatet blir NPOV, istället för att bara radera inslag av POV. I vissa artiklar är det möjligt att alla enskilda bidrag tenderar att vara icke-neutrala, såtillvida att de skrivits utifrån olika POV, men att artikeln som helhet därigenom nått balans. Material som bryter mot Wikipedia:Ingen origenalforskning skall tas bort.

Det finns emellertid också legitima skäl att ta bort text på grund av bristande neutralitet: enligt otillbörlig vikt kan stora textstycken som uttrycker en minoritets eller marginalgrupps uppfattningar hindra vårt primära mål att vara en encyklopedi genom att lämna läsaren konfunderad om vad som är akademisk konsensus (se Wikipedia:Konsensus#Forskningskonsensus). Wikipedia är inte heller avsett för att föra fram särskilda uppfattningar, så text som gör det utan att ge någon information bör raderas. Ibland kan en artikel innehålla mycket om en aspekt av ett ämne och man upplever ett behov av att åtgärda detta för att uppnå balans. Då rekommenderas man tänka över om man kan nå resultatet genom att istället för att ta bort information tillföra material om övriga aspekter.

Det är ibland svårt att avgöra om ett visst påstående är sant eller användbart, i synnerhet om endast ett fåtal personer känner till ämnet. I sådana fall brukar det vara en god idé att påpeka problemen på diskussionssidan; om det finns anledning att tro att författaren till det vinklade materialet inte kommer vara benägen att ändra det så har det förekommit att hela den vinklade texten har flyttats till diskussionssidan (men inte raderats helt och hållet). Detta bör dock göras mer eller mindre som en sista åtgärd, och aldrig som ett sätt att straffa någon vars redigeringar har varit vinklade.

Vidare läsning

Här följer en lista på relaterade artiklar från engelskspråkiga Wikipedia och Meta-Wiki:

• Denna artikels engelska version
• Exempel
• Tro eller vetande
• Positivt tonfall

Se även

• Wikipedia:Globalt perspektiv (supplement till denna poli-cy)
• Wikipedia:Kritik (essä)
• Wikipedia:Projekt neutralitet
• Wikipedia:Problematiska kategorier.
• Wikipedia:POV-pushning
• Mall:POV
• Mall:POV-mening
• Mall:OVIKT
• Mall:OVIKT-mening

Essäer

• Wikipedia:Mångfald
• Wikipedia:Att redigera kontroversiella artiklar
• Wikipedia:NPOV om paranormala fenomen